| | | |
| | | |
| A | Uttal | Svenska |
| aftoval | a´ftovâl | kvällsmat |
| all | â´ll | slut, uttröttad |
| aller assint | âller a´ssint | ingenting, inget alls |
| allnacka | â´llnacka | almanacka, kalender |
| allre | â´llre | aldrig |
| alltena | âllténa | för alltid |
| allvara | âllvâra | allvar, allvarligt |
| ana slag | ána slag | annan sort, nej, det går inte för sig! |
| anaste slag | ánaste slag | inte alls så |
| ankummin | ánkummin | angripen, påverkad |
| ansös | a´nsôs | baklänges |
| an varr | án vârr | ännu värre |
| ara | a´ra | andra, den andra |
| arder | â´rder ev. â´lder | al, träslaget |
| arlänst | a´rlänst | annorlunda, annan sort |
| arm | ârm | arm (kroppsdel) |
| ar sia | a´r sia | andra sidan |
| artsö | â´rtsô´ | ärtsoppa |
| artär | â´rtär | ärter |
| arviller | árviller | annorlunda, om människa |
| aröm | a´rôm | andra, annan |
| asa | a´sa | smyga, titta i lönndom |
| assint | ássint | ingenting, inte |
| astuggu | ástúggu | annat rum, annat hus |
| avu | â´vu | avig |
| avu grän | â´vu grän | motsträvig, om en person |
| avu vala | â´vu vâla | allt på tok |
| axul | a´xul | axel (exempelvis till en vagn) |
| | | |
| | | |
| B | Uttal | Svenska |
| bakätter | bakätter | efteråt, efter |
| baran, barar | báran , bárâr | barnen, barn |
| barlivä | bárlivä | litet barn |
| barunji | bárunji | barn, barnunge |
| barä, baräs | bárä, báräs | barnet, barnets |
| bas | bás | stryk, aga |
| bessa | béssa | be, tigga |
| bestyr | bestýr | ärende, lägger sig i |
| bibbla | bíbbla | bibeln |
| blaggaskaffe | blâggâskaffe | svagt kaffe |
| blånör | blå´nôr | rester vid linberedning |
| bläster | blä´ster | blåst |
| bläsu | blä´su | panna, huvudets framsida |
| blöka, blökut | blô´ka, blô´kut | arbeta hårt, om tungt arbete |
| blöku | blô´ku | stor, skrytsam |
| boa | bóa | affären, se även veboa |
| bocka sä | bócka sä | böjt sig |
| boga på | bóga på | påfrestande |
| bolä | bo´lä | bordet |
| brakä | brâ´kä | brakar |
| bramullspirka | bramullspirka | gumse |
| brasu | brâ´su | brasa, eld |
| bri | brí | vrid |
| bråku | brå´ku | bråkig |
| brått | brå´tt | hastigt skrämd |
| brässa | brä´ssa | kostat på, spenderat |
| brää | brä´ä | bräde |
| brömmanä | brô´mmanä | del av lie, orvfästet |
| brönn | brö´nn | brunn |
| bröpick | brö´pick | bakredskap, nagg |
| bubblu | búbblu | dålig i magen |
| búffär tä búan | | flytta till fäboden |
| bulta | búlta | sitta på ryggen på någon |
| bums | bu´ms | genast |
| burtjän | búrtjän | burken |
| buru | bu´ru | hålet på utedasset |
| busa | búsa | búsa, busa över, ex. vatten rann fort över kanten |
| buskan | búskan, búskä | buskarna, buske |
| bussu | bússu | litet utrymme (fotbussu under täcket) |
| butjän | bútjän | magen, buken |
| butt | bu´tt | kärl, kar (tvättbutt) |
| byscha, -ut | býscha, -ut | krångla, krångligt |
| bårtä | bå´rtä | borta |
| båä | bå´ä | båda, bägge |
| bäntjän | bän´tjän | bänken |
| bäri | bä´ri | berget |
| bär jän | bär jä´n | lämna tillbaka |
| bärmos | bä´rmos | sylt av bär |
| bär sta | bär sta´ | bär iväg, okontrollerat |
| bär ur | bär úr | går på tok, något blir fel |
| bättjän | bä´ttjen | bäcken |
| bävli | bä´vli | väldigt |
| bö | bô´ | bud, varsel, (varning, uppmaning) |
| böku | bö´ku | bökig |
| böla | bô´la | börda, exv. fång hö eller ved |
| böldä | bô´ldä | böld |
| bölhälla | bô´lhälla | avlång sten som utgjorde tak till eldstaden i kolarkojan |
| bölma | bôlma | bolma, röka |
| börg | bô´rg | förmögen |
| börga | bô´rga | låna |
| Bö´rlänji | Bôrlänji | Borlänge |
| bös | bô´s | smått skräp |
| böskäppa | bô´skäppa | spånkorg, rund, bärs på ryggen |
| bösslut | bô´sslut | drygt, krångligt |
| bösut | bô´sut | fullt i smått skräp |
| böttn ur bytta | bô´ttn ur bytta | sorgligt, illa, blev fel |
| böxon | bö´xon | byxorna |
| | | |
| | | |
| C | Uttal | Svenska |
| | | |
| | | |
| D | Uttal | Svenska |
| dalju, dälju | dâlju, dälju | liten dal |
| danil | dâ´nil | trebent stol med svängd sits |
| danta mat | danta mat | missunnad mat, inte värd maten ens |
| ditji | di´tji | dike, diket |
| dona | do´na | ordna, fixa |
| dona hårä | do´na hå´rä | gjort sig fin i håret |
| donk | dónk | spelkula |
| driftkråka | dri´ftkråka | spillkråka |
| drul | drúl | ovarsam, drullig |
| drullsu | drúllsu | skakig, gropig väg |
| drutta kull | drútta kull | ramla omkull |
| druttji | dru´ttji | druckit |
| druttjin | dru´ttjin | drucken |
| dryp, dryppi | dry´p, drýppi | det droppar, har droppat |
| drög | drô´g | stor kälke |
| dröpä, dröpar | drô´pä, drô´pâr | droppe, droppar (flera) |
| drös | drö´s | många |
| drös | drô´s | orensad säd |
| drösskövel | drô´sskôvel | skovel, använd vid tröskning |
| dumpi däja | dúmpi dä´ja | ramlat bort |
| duppa | du´ppa | kaffebröd (vetebröd) |
| dutjen | du´tjen | duken |
| duvin | du´vin | trött |
| dynja | dýnja | dynga |
| dålin | då´lin | dålig, mår inte bra, sjuk |
| dånkä | då´nkä | lat person |
| däg | dä´g | dig, dej |
| dämp | dä´mp | snöfall, en mängd snö |
| dännä, dän | dä´nnä, dä´n | där |
| däst | dä´st | mer än mätt |
| dävi | dä´vi | lite fuktigt |
| dävin | dä´vin | ur form, mår inte bra |
| döbbelåklä | dô´bbelå´klä | dubbelt åkkläde av ullgarn |
| döddä | dö´ddä | dog |
| döm | dôm | dom |
| dömmäs | dô´mmäs | deras |
| dömt | dô´mt | tungt i luften (före åska) |
| | | |
| | | |
| E | Uttal | Svenska |
| e smulu | e´smu´lu | lite grann |
| el | él | elektricitet |
| ela | éla | elda |
| elä | e´lä | eldar |
| emlin | émlin, e´mlu | klen, svag, mager |
| eröm | éröm | er, er tillsammans med ägodel |
| | | |
| | | |
| F | Uttal | Svenska |
| fabblu | fâbblu | rädd, feg |
| fachi | fâ´chi | inälvskok till t.ex. pölsa |
| fachimölja | fâ´chimôlja | spad från inälvskok med ibrytet bröd |
| faddin | fáddin | far din, din far |
| falar | fâ´lâr | åthävor, sätt att …… |
| falskri | fâlskri | falskt |
| falu | fâ´lu | färdig, klar |
| falut | fâ´lut | färdigt, slut |
| fara | fâ´ra | åka |
| farbrostru | fárbrostru | farbrors hustru |
| fari tu | fâ´ri tu | ramlat isär |
| far kull | fâ´r kull | ramla |
| far länt | fâ´r lä´nt | var försiktig |
| farm | fâ´rm | flyhänt, kvick |
| fasn | fa´sn (ä fasna) | fastnar, fäster (det sitter fast) |
| fassin | fássin | far hans, far hennes |
| fasträ | fâ´strä | hall, förstuga |
| fatanä | fátanä | handtaget |
| fessovulin | féssovulin | magen full i luft, fisnödig |
| fessu | féssu | rädd, feg |
| fingran | fíngran | fingrarna |
| finnbullvinter | fínnbúllvinter | kall vinter |
| finnskuttin | fínnskuttin | tokig, konstig |
| fjöla | fjöla | sitthålet på dass |
| fjöla | fjöla | vändskiva på plogen |
| flader | flâ´der | velig person |
| flas, flasä | flâ´s | flinga, snöar |
| flasgröt | flâ´sgröt | ingen överdriven glädje |
| flattäs | gick åt fla´ttäs | gick fel, -på tok |
| flattäs | bo bort i fla´ttäs | bor bort i obygden |
| flaxa | fláxa | enklare blus till dräkten |
| fluggu | flúggu | fluga |
| flöga | flö´ga | planhugga en timmervägg |
| flög tä | flô´g tä | högg till, exempelvis i ryggen |
| flöktä | flô´ktä | flämtar, om ljus |
| flötör | flô´tôr | grädde |
| fnuttu, fnuttut | fnúttu,fnúttut | liten, litet |
| foin | fóin | angripen, avser rotfrukt |
| fotan | fótan | barnafötter |
| frogga | fro´gga | skum, fradga |
| froväxt | fróväxt | välväxt i överkant |
| fryssin | frýssin | frusen |
| frädd | frädd | förfrusen |
| fräsu | frä´su | snygg, stilig |
| frätt sä | frätt sä | förfrusit sig |
| fuktar | fúktâr | tix |
| funder | fúnder | fundering, grubbel |
| fundra ur | fúndra ur | blivit sinnessjuk, -fjollig |
| funsi | fu´nsi | funnits |
| funta | fúnta | skapt |
| fyllsta | fýllsta | klok |
| fy rutti | fy rutti | fruktansvärt, otäckt |
| fy snoon | fy snóon | lindrig svordom |
| fy vali | fý vâli | fy då, usch |
| få löv tä | få lô´v tä | måste, tillåts |
| fånt | få´nt | får inte |
| fårbau | få´rbâ´u | fårläte |
| fäboan | fä´boan | fäboden |
| fägål | fä´ggål | utrymme före ”föjsä” |
| fäin | fä´in, fä´jin | tillgiven, glad i |
| fäin åv mä dä | fä´in åv mä dä | glad att bli av med dej |
| fängen sä | fä´ngen sä | se fram mot, förväntan |
| fässing | fä´ssing | halmfylld madrass |
| fässlör | fä´sslôr | bärband på t.ex. en kont |
| föjsä | fö´jsä | rum i ladugård för kor m.fl. |
| fölkut | fô´lkut | många människor |
| föll | fô´ll | väl (vet du fôll, vet du väl) |
| fölla | fô´lla | för något (vâ säj du fôlla) |
| föll kan föll ho | fôll kan fôll ho | nog kan väl hon (både fråga och påstående) |
| föltji | fô´ltji | folket |
| föra | fô´ra | fåra, plogfåra |
| förbosam | fô´rbosam | bekväm |
| förföttran | fôrfôttran | fotdelarna på strumpor |
| förka | fô´rka | förmana, varna |
| förkäl | fô´rkäl | förkläde |
| försko | fô´rsko | förvarna någon |
| | | |
| | | |
| G | Uttal | Svenska |
| gali | gâ´li | sorgligt, tråkigt |
| gali duktig | gâli duktig | väldigt duktig |
| gali mytji | gâli my´tji | väldigt mycket |
| galin | gâ´lin | busig (om barn) |
| gethöktu (jetaktu) | géthôktu | envis, tjurig |
| glitt | glitt | liten pojke |
| gluttmjölk | glu´ttmjôlk | mjölk som surnat, men är drickbar, klumpig (mjölken har blivit glutt) |
| gluttä | glu´ttä | kikar fram (bakom gardinen) |
| glöm tå | glö´m tå´ | glömma av |
| glömd tå | glö´md tå´ | glömde |
| gnessa | gnéssa | inte vara still |
| gnola, gnolä | gnola, gnolä | svag, molande värk |
| gnuggbrää | gnúggbrä´ä | gnuggbräda för tvätt |
| gofar | gófar | åskan |
| gona | gona | njuta |
| gosspilt,-piga | gósspilt | utan syskon |
| gre | gré | reda ut, exv. garntrassel men även förhållanden |
| grenä | grénä | kliver, går med stora steg |
| grovduppa | gro´vduppa | grövre kaffebröd |
| grålek | grå´lek | gråt |
| gräddsnicka | gräddsnicka | gräddkanna |
| gräm sä | grä´m sä | ångra sig |
| grän | grä´n | gran |
| gränju | grä´nju | grinig |
| grönn | grö´nn | undervegetation, exv. ljung |
| grönt | grô´nt | grunt, inte så djupt |
| gucku | gúcku | göken |
| guckudröpä | gúckudrôpä | sista skvätten urin |
| guckudämp | gúckudämp | snö på våren, i göktid |
| gullhöna | gu´llhöna | nyckelpiga |
| gullu | gúllu | söt, rar |
| gå bet | gå´ bét | misslyckas |
| gå heja | gå heja | gå bort |
| gå kring kring | gå kringkring | gå runt, irra |
| gål | gå´l | gård |
| gåli | gå´li (int gå´li) | inte lätt, går inte som planerat |
| gålmilla | gå´lmilla | mellan gårdarna |
| gåsfot | gå´sfot | harv för åkerbruk, trekantig |
| gå sta å… | gå´ sta´ å… | kanske bli… |
| gölv hö | gö´lv hö´ | en bestämd mängd hö, del av höhässja mellan två krakgubbar |
| gölvä | gô´lvä | golvet |
| | | |
| | | |
| H | Uttal | Svenska |
| hackslog | háckslog | lieslåtter på ängsmark |
| hager | háger | havre |
| hagerstytji | hagerstytji | havreåker |
| haku | hâ´ku | haka, hakan |
| halkut | hâ´lkut | halt (exv. på is) |
| halvnykt | hâlvnykt | halvnött |
| halväns | hâ´lväns | nästan |
| hamla | hámla | famla (ex i mörkret) |
| hamsera | hámséra | gestikulera |
| handon | hándon | barnahänder |
| hannäs | hánnäs | hans |
| harbrä | hâ´rbrä | härbre, timrad förvaringsbod på stolpar |
| hargla | hárgla | rensa halsen från slem |
| harka | hâ´rka | tretandad räfsa |
| harkut | hâ´rkut | längre, exv. dagar på vårvintern |
| harmli | hâ´rmli | ledsamt, tråkigt |
| hartn | hâ´rtn | hälften |
| hart när | hâ´rt när | nära på |
| haru | hâ´ru | räddhågsen |
| harvil | hârvil | verktyg vid arbete med garn |
| harvkrok | hârvkrok | redskap vid harvning |
| ha schea hä | hascheahä | det har det väl gjort (stavning diskutabel) |
| haschi | hâ´schi | härsket (om mat) |
| hasklä | hâ´sklä | halskläde till folkdräkten |
| haskut | hâ´skut | otrevligt, hemskt |
| hasn | hâsn | halsen |
| hasstarra | hâ´sstâ´rra | nackspärr |
| ha sta | ha stá | slänga bort, göra sej av med |
| hastofala | ha´stofâla | inte klart i hastofala, inte klart på en gång, det tar tid |
| havvi | hâ´vvi | haft |
| hejsa | héjsa | höhässja |
| helä tia | hélä tía | hela tiden, alltid |
| hemjällu | hémjällu | lömsk |
| hemmä | hémmä | hemma |
| hestn | héstn | hästen |
| hilä, hilut (ev. hylä) | hi´lä, hi´lut´(hylut) | frostigt ute |
| himmiln | hímmiln | himlen |
| himmritjisgräs | hímmrítjisgräs | rallarros, mjölkört |
| hinhålä | hínhå´lä | djävulen |
| hintjen | hi´ntjen | hinken |
| hittola | híttóla | pratsam, lätt att hitta ord |
| ho | hó | henne |
| ho jäspö | hó jä´spö | hej, nu är det fest, gästabud |
| hol | hól | höjd, högre än omgivningen |
| hop sä | hóp sä | kör ihop sig |
| ho söv föll | hó sô´v fôll | hon sover väl? |
| hovdera | hóvdera | ta det på en höft, ungefär |
| hoäs | hóäs | hennes |
| hujjin | hújjin | huggen (om exv. ved) |
| hun | hún | hunden |
| hungru | húngru | hungrig |
| huppa | húppa | hoppa |
| hur ha du fari | hur ha du fâ´ri | vad har du gjort? |
| husku | húsku | frusen, känna sig frusen |
| huskut | hu´skut | kylslaget |
| husä | húsä | toaletten |
| huvugäla | húvugäla | kudde |
| huvusumma | húvusúmma | huvudsaken att… |
| hyla | hy´la | frost |
| hyling | hy´ling | snöby |
| hylut | hýlut | frostigt |
| hyschut | hy´schut | bråttom, vill inte säga vad man tycker eller visa vad man gör, tissel och tassel |
| hyvlä | hývvlä | utrymme för hö |
| hyvvil | hy´vvil | hyvel |
| håg | hå´g | äger |
| hågt | hå´gt | ägt |
| hållhakä | hå´llhakä | verktyg vid timring |
| håttä | hå´ttä | ägde |
| hä bi nå ana | hä bi nå ána | det blir nåt annat |
| hä gånnt | hä gå´nnt | det går inte |
| häjja | hä´jja | undan (ä fôll inga fresk människa sôm vill häjja) |
| häjsa | hä´jsa | höhässja, uppsatt hö för torkning |
| hälkråka | hälkråka | narigt skinn på händerna |
| häll | hä´ll | väl? eller? slutord i en fråga |
| hängu | hä´ngu, hänju | inte pigg, hängig |
| hännä, hän | hä´nnä, hän | här |
| hä ruckel på | hä ruckel på | det går en dag i taget (om hälsa) |
| hättjen | hä´ttjän | häcken |
| häv jäl | hä´v jä´l | ha ihjäl, döda |
| hävlar | hä´vlâr | stänger att bära hö på |
| hävli | hä´vli | någorlunda |
| hä ä roli | hä´ä´roli | det är roligt |
| hö? | hô´ | va, vad då, eller hur? |
| högfalu | hô´gfâlu | högfärdig, mallig |
| höjja | hôjja | vända hö för torkning |
| höjta | hôjta | ropa, ropade |
| höl, -ä | hô´l, -ä | hål, hålet |
| hölä | hô´lä | vallpojke, vaktade kor i skogen |
| hölögd | hô´lögd | utmärglad, mager |
| hönn | hönn | hann, kom i tid |
| hörkä | hôrkä | orkar |
| hörvä | hôrvä | orv, lieorv |
| hötta | hôtta | vifta aggressivt med näven |
| hövjäl | hô´vjä´l | kudde, huvudgärd |
| höxa | hô´xa | skrämde |
| | | |
| | | |
| I | Uttal | Svenska |
| i a´nsn | i a´nsn | exalterad, ”på gång” |
| i kvällst | i kvä´llst | i går kväll |
| illfänandes | i´llfänandes | nyfiken |
| illsvinde | i´llsvínde | ivrig |
| inga hyjja | inga hy´jja | ingen hänsyn |
| inhölu | i´nhôlu | ihålig |
| innafryssin | i´nnafryssin | genomfrusen |
| innu | i´nnu | uppfinningsrik |
| inpunder | inpúnder | inunder |
| inrätta | inrätta | få att förstå, tillrättavisa |
| int ana | i´nt ana | inte annat, rätt ofta |
| int fyllsta | i´nt fyllsta | inte fullt klok |
| int ärä föll.. | int ärä fôll .. | inte är det väl.. |
| islägga | islägga | skridsko |
| istuppa | i´stúppa | mer än mätt, stinn |
| iu | i´u | bakvatten, eda |
| | | |
| | | |
| J | Uttal | Svenska |
| jent | je´nt | gint, fusk |
| jeskades böttn | jéskades bôttn | ”hur i fridens dagar..” |
| jetta | jétta | ingen lust |
| jett int | jétt int | ids inte |
| jiller | jíller | fångstredskap |
| jolpäru | jo´lpäru | potatis |
| jolpäruskriku | jo´lpäruskriku | nötskrika |
| jolpärustampa | jolpärustampa | potatismos |
| jussöm | jússôm | liksom |
| jyst | jýst | ljust |
| jånst | jå´nst | nyss, nyligen |
| jälla | jä´lla | kastrera |
| jält | jä´lt | skuld |
| jälä | jä´lä | gärde |
| järsgål | jä´rsgål | gärdesgård, trästängsel |
| jäskålarböttn | jä´skålârbô´ttn | lindrig svordom |
| jäspa tre, j-fyra | jä´spa tre, – fyra | lindrig svordom |
| jäspö | jä´spö | fest, gästabud |
| jässåt | jä´sså´t | hjälps åt, hjälpas åt |
| jön | jö´n | person, hjälpande med …… |
| jörväska | jö´rväska | väska med/för handarbete |
| jössös | jö´ssôs | storartat |
| | | |
| | | |
| K | Uttal | Svenska |
| kaffeduppa | káffeduppa | kaffekalas med kaffebröd |
| kajsör | kâ´jsôr | korta skidor med handtag |
| kaku | kâ´ku | kaka |
| kaln | kâ´ln | kylan |
| kam | ka´m | kom ( i går) |
| karu | kâ´ru | mallig |
| kasta sta | kásta stá | kasta bort |
| kimna | kímna | svällt, exv. en dörr |
| kitton | kítton | getterna |
| kjesa | kjésa | springa åt alla håll, ystert |
| kjippskodd | kjíppskodd | utan strumpor i skorna |
| kjisslu | kjísslu | kittlig |
| kjortil | kjórtil | kjortel, kjol |
| klacku | klácku | utan horn, ex en get |
| klossa | klóssa | groda, generellt |
| kluns | klúns | något tungt |
| klåin | klå´in | klåfingrig |
| kläar | klä´âr | kläder |
| klössa | klö´ssa | klättra |
| knalla | knâ´lla | gå sakta |
| knaper | knâ´per | ”finare” folk |
| knapert | knápert | fattigt |
| knepu | knépu | knepig, uppfinningsrik |
| knul | knúl | knöl, bula |
| knusslu | knússlu | snål |
| knöckla | knô´ckla | fotknölen |
| knöttru | knô´ttru | knottrig |
| knöttut | knô´ttut | mycket knott |
| koa kjesa | kóa kjesa | kon sprang ystert |
| komtä hä då? | kåm tä hä´då? | varför? |
| kom tä mä | kåm tä´mä | kom till mej |
| konterfej | konterféj | personfoto |
| kotji | ko´tji | koket, om tex mat |
| koxa | kóxa | titta |
| kox under lugg | kóx under lugg | opålitlig |
| krakgubbe | krákgubbä | bärande trästolpe i höhässja |
| krakhop | krákhop | uppställning av krakgubbar och rovirke |
| krakä | krâ´kä | gren, krokig kvist |
| krall | krâll | gick mer än långsamt |
| krimu | krímu | förkyld |
| kringel snö | kríngel snö | kornsnö |
| kringkring | kringkring | yr |
| kringt | kri´ngt | rätt ofta |
| krotjän | krótjän | kroken |
| krullu | krúllu | lockig |
| krusu | krúsu | rikt mönstrad |
| kryckilu | krýckilu | stel i hela kroppen |
| kryttja | krýtja | kryckeståt före giftermål |
| kryturan | krýturan | korna |
| krångsä | krå´ngsä | harkrank, även vrång, obändig |
| krånjil | krå´njil | en krok |
| kräksmaga | krä´ksmaga | illamående |
| kräntjon | krän´tjon | stativ för slipsten |
| krätjas | krä´tjâs | kräkas |
| krävu | krä´vu | kräva, mage |
| krömp | krö´mp | krympte |
| kuli | kúli | kusligt |
| kulin | kúlin | kuslig, frusen, känner sig .. |
| kullra kullrä | kúllra, kúllrä | ramla, ramlar |
| kullru | kúllru | rund |
| kullär kull | kúllär kúll | ramla |
| kummi | kúmmi | kommit |
| kuppjärk | kúppjärk | spindel |
| kurk | kúrk | kork |
| kurka | kúrka | orkade inte |
| kurtjen | kúrtjen | korken |
| kusä | kúsä | häst |
| kvar | kvâr | kvar |
| kuta | kúta | springa |
| kvattmaga | kva´ttmaga | mår lite illa (”fel kost”) |
| kvicken tä | kvicken tä´ | piggna till |
| kyllsut | kýllsut(uttal som kyrka) | trassligt |
| kållru | kå´llru | tokig |
| kånka | kå´nka | bära |
| kåt | kå´t | yster, om häst |
| kämsa | kä´msa ev tj | ett fång ( hö) |
| känns jän | kä´nns jä´n | känner igen |
| känns ve | kä´nns ve´ | känner igen |
| kärä sötä | kä´rä sö´tä | ”nämän!” som utrop |
| köl | kô´l | kol |
| kölfat | kô´lfat | flätat korgfat |
| kölmut | kö´lmut (ev tj) | kyligt |
| kölna | kö´lna | torkhus |
| könstu | kô´nstu, -t | konstig, konstigt |
| körn | kô´rn | gumse |
| körv | kô´rv | korv |
| körv sä | kô´rv sä | korva sig, om t.ex. strumpor |
| kösten | kô´sten | skorsten |
| köta | kô´ta | tälja i trä m.m |
| | | |
| | | |
| L | Uttal | Svenska |
| laglös | laglös | utan sätt, vild |
| lau | lâ´u | lada |
| laudöra | lâ´udô´ra | dörr i lada |
| lauvin | lâ´uvín | vindsutrymme i ladan |
| lauväjja | lâ´uväjja | laduväggen |
| lebryttin | le´bryttin | ont i alla leder |
| lejlös | léjlös | mjuk i kroppen |
| lessin | léssin | ledsen |
| lett | le´tt | illa, besvärligt |
| ligg på ågä | ligg på å´gä | orolig natt, nervös natt |
| likta | likta, liktint | lita på, lita inte |
| linda, e linda | linda, e´linda | åker, en åker (för höproduktion) |
| lingbär | li´ngbär | lingon |
| lipu | lípu | ledsen |
| lirälinda, e linda | lírä | vagnslider, portlider |
| lissl | li´ssl | lilla (exv. lisslåkern) |
| livä | lívä | livstycket, livet |
| loka | lóka | liten sjö (ofta på våren på åkern) |
| lop | lóp | körredskap för t.ex. dynga |
| lortaktu | lórtaktu | lortaktig |
| lortdas | lo´rtdas | lortig, slarvig individ |
| lortu | lórtu | lortig |
| lucku | lúcku | lucka |
| lugga, luva | lúgga, lúva | dragen i håret (ho luva mä) |
| luin | lúin | luden |
| lulla | lu´lla | vagga (för små barn) |
| lungän | lu´ngän | lugn, rofylld (lungän dä!) |
| lurgött | lúrgött | riktigt gott |
| lurka | lúrka | mössa |
| lutin | lútin | lysten på, kåt |
| lystin | lýstin | lysten |
| låa | lå´a, lå´on, lå´ôr | låda, lådorna, lådor |
| lådijen | lå´dijen | våren |
| långasän | lå´ngasän | längesedan |
| långli | lå´ngli | ensamt |
| långrandut | lå´ngrandut | uttråkande, långdraget |
| lår, låran, lårar | lå´r, lå´ran, lå´râr | låda, lådorna, lådor (större modell) |
| läll | lä´ll | må du tro! |
| lämmen | lä´mmen | lämna |
| län | lä´n (fâr lä´nt!) | mjuk, försiktig (var försiktig!) |
| länji | lä´nji | länge |
| län på! | lä´n på…! | lyft på…. ! |
| lässin | lä´ssin | utläst, låst |
| lätt jän | lä´tt jä´n | stäng (dörr) |
| lätu | lä´tu | ljud |
| löft goa | lô´ft goa | luktar gott, doftar gott |
| löftä | lô´ftä | luktar |
| löga | lö´ga, lö´g sä | bada, tvätta sig |
| lögdan | lö´gdan | lördagen |
| lömskon | lö´mskon | ljumsken |
| lönna | lö´nna | hävstång |
| löppen mjölk | lö´ppen mjôlk | sur mjölk |
| löta | lö´ta | betesmark, omgivning |
| löttji | lô´ttji | locket |
| löva, lövä | lô´va, lô´vä | lova, lovar |
| | | |
| | | |
| M | Uttal | Svenska |
| macku, mackut | mácku, máckut | fullt i mask, insekter |
| mafflu | mâfflu | senfärdig |
| malla | málla | grötkräkla av trä |
| malltuppa | málltuppa | malligt fruntimmer |
| mara | mâra | sto, honhäst |
| markvalu | mâ´rkvâlu | märkvärdig, högfärdig |
| maru | mâru | otrevlig dröm |
| masa | mása | elda på |
| matn | ma´tn | maten |
| mejja | méjja | midja |
| milla | milla | mellan |
| milladagan | mílladagan | mellandagarna |
| minatta | mínnatta | midnatt |
| mindär | mi´ndär | mindre |
| minka | mi´nka | minska |
| minsa | mi´nsa | minnas |
| missu | míssu | vassle, som kokas till mesost |
| missufingra | mi´ssufingra | rädd för hett |
| mjälä | mjä´lä | mjärde, fiskeredskap |
| mjöltja | mjô´ltja | mjölken |
| moddi | móddi | din mor |
| mojin | mo´jin | mogen |
| molä | mo´lä | gör alltid ont |
| morbrostru | mórbrostru | morbrors hustru |
| mossi | móssi | hennes/hans mor |
| mossinadömmäs | móssinadômmäs | deras mor |
| mulin | múlin | mulen, nedstämd |
| mullu | mu´llu | jordig (smutsig av jord) |
| mullögä | múllögä | långpanna |
| munk dä | múnk dä | flytta dej |
| munvär | múnvär | pratsam |
| myggut | mýggut | mycket mygg |
| myk | mýk | mjuk |
| mykröbullä | my´krôbullä | mjukt rågbröd |
| myttji | mýttji | mycket |
| måckel | må´ckel | många |
| må hä | må´ hä´ ? | är det sant? |
| må säja | må´ sä´ja | kan det vara så att….. |
| mäfarin | mä´fârin | medfaren, sliten, härjad |
| mäg | mä´g | mig, mej |
| människa | mä´nniska | kvinna, hustru, människa |
| mässmörn | mä´ssmôrn | midsommaren |
| mävär | mä´vä´r | medvind |
| mögglu | mô´gglu | möglig |
| möka | mô´ka | mocka, skotta |
| mölja | mô´lja | fläsk, vatten och bröd |
| möluma | mö´lumma | humla |
| möna | mô´na | hjälpa |
| mönant | mô´nant | hjälpte inte |
| mön int nå | mô´n int nå | hjälper inte |
| mönä | mô´nä | hjälper |
| möra | mö´ra | myra |
| mörn sä, ny mörna | mô´rn sä, ny mô´rna | vakna, nyvaken |
| möro, mörn | mô´ro, mô´rn | morgon, morgonen |
| mörostönd | mô´rostônd | morgonstund |
| mört | môrt | mörkt |
| mörtjä | mô´rtjä | kisar med ögonen |
| möröst | mô´rôst | i morse |
| mösä | mô´sä | mossa |
| | | |
| | | |
| N | Uttal | Svenska |
| nakufis | nâkufis | naken |
| napp ti o | nápp tí o | ta i henne |
| narvan | nâ´rvan | nerverna |
| neratä | nératä | nedantill |
| nerave | ne´rave | nedanför |
| nolavär | nólavär | nordanvind |
| nybörnka | ny´bôrnka | nykalvad |
| nymörna | nýmôrna | nyvaken |
| nyst knota | nýst kno´ta | slå en volt |
| nyttjil | nýttjil (t hörs inte, tje-ljud) | nyckel |
| nyttu | nýttu | liten och vacker |
| nå | nå (int nå) | något |
| nå på gåsa | nå på gå´sa | smörgåspålägg |
| når? | nå´r? | när? |
| nårä | nå´rä | några |
| nåröm | nå´rôm | någon, om kvinna |
| nåssånär | nå´sså´när | någorlunda |
| näbbu | nä´bbu | stöddig, förnäm, tvär |
| nässtutjen | nä´sstutjen | näsduken |
| nöltä | nô´ltä | ganska mycket |
| nön | nôn | någon |
| nön an | nôn a´n | någon annan |
| nön ana | nôn a´na | exv. nån annan gång |
| nöppla | nôppla | plocka nervöst (försiktigt) |
| nöranda | nô´randa | tragiskt |
| nösstans | nô´sstans | någonstans |
| | | |
| | | |
| O | Uttal | Svenska |
| obonä | o´bonä | flygfä |
| ocknu | ócknu | okänd |
| ofalu | o´fâlu | ofärdig, halt |
| ofansli | o´fansli | duktigt, stöddigt |
| ofari | o´fâri | oförstört |
| ogreli | o´greli | trassligt, exv. garn |
| ogörli | o´görli, -n | går inte, omöjlig |
| ol, olä, olar | o´l, o´lä, o´lâr | ord, ordet, ord |
| oländut | o´ländut | svårframkomligt |
| omenst | o´ménst | måste, vill gärna (envist) |
| omåttli | o´måttli | ganska mycket |
| ont ätter | ónt ättär | smått om |
| onås vär | o´nås vär | fanns inget att få, onödigt |
| onåu | o´nåu | aldrig bra |
| orimli | o´rimli | väldigt, orimligt |
| orömli | o´rômli | väldigt, orimligt |
| oskapli | o´skapli | väldigt, orimligt |
| otering | o´téring | bråkig unge |
| otjynnu | o´tjynnu | lite lömsk, busig |
| otölu | o´tôlu | otålig, rastlös |
| ovöli | o´vôli | väldigt mycket |
| | | |
| | | |
| P | Uttal | Svenska |
| palln | pâ´lln | pallen |
| pappa | páppa | amma, få bröstet |
| pappän | páppän | kvinnobröstet |
| part | pârt | takspån |
| petu | pe´tu | överdrivet noggrann |
| pichen | píchen | naggen (vid brödbak) |
| picku | pícku | hopkok, fläsk o rotfrukter |
| pilsk | pílsk | kåt |
| pirkon | pírkon –a | fåren, fåret |
| pirra | pírra | får, fåret |
| plitu | plítu | plitig, finnig |
| plogila | plo´gila | sädesärla |
| plojän | plójän | plogen |
| plutt | plútt | stött, ledsen, tjurig |
| plästra | plä´stra, plästru, -ut | kurera, fumlig, ovant |
| potn | po´tn | liten getabock |
| pufflu | púfflu | opraktisk, valhänt |
| punjän | púnjän | pungen |
| pustu | pústu | andfådd |
| på backen | på bácken | på marken |
| på fisns mösä | på fi´sns mô´sä | nätt och jämt, nästan |
| på ims visan | på íms vísan | hur som helst |
| på löta | på lö´ta | på drift, ute någonstans |
| pä | pä´ | brukar vara, är ofta… |
| pälu | pä´lu | nogräknad med mat |
| pänningan | pä´nningan | pengarna |
| pölka | pô´lka | fingra ihärdigt med något |
| pörka | pô´rka | skräp under granar |
| pösä | pô´sä | påse |
| pöta | pô´ta | påta i jord |
| | | |
| | | |
| Q | Uttal | Svenska |
| | | |
| | | |
| R | Uttal | Svenska |
| rammäl | rámmel | oljud, dåliga grejer |
| raschi | râ´schi | skräp, trasiga grejer |
| ra väg | ra väg | helt enkelt, bestämt |
| renspänta | rénspä´nta | avskalat, utan krusiduller |
| ressa | réssa | klättra, bråka |
| ridjera | rídjera, ev rijj- | bråka, vara i farten |
| risgrynsduppu | rísgrynsdúppu | risgrynsgröt ev. med fläsk |
| rispitt | ri´spitt | årsgammal getabock |
| rist | ríst | redskap före plöjning |
| roa, roör | róa, róôr | rovirke till höhässja |
| rohop | róhop | uppställning på åkern med ro, se krakhop |
| roli | róli | roligt |
| rombotuppa | rå´mbotuppa | blåklint |
| ronan | ro´nan | korsryggen |
| ruckla | rúckla | krångla |
| rulbånk | ru´lbånk | något(-n) som låter illa |
| rulä | rúlä, rulu | orolig i magen , låter i magen |
| rumpa | rúmpa | svans |
| rumpilör | rúmpilôr | grodyngel |
| runu | ru´nu | kärlekskrank, kåt |
| ryjjen | rýjjen | ryggen |
| rytji in | rýtji ín | rykt in, rökt in |
| rålös | rå´lös | utan råd, vet inte |
| (e) rålösa | (e) rå´lösa | (en) olycka, (ett) elände |
| råma | rå´ma | ljud från ko |
| råma | rå´ma | gråta |
| rånku | rå´nku | glapp, t.ex. en stol |
| rånt för ä | rå´nt fô´r ä | rår inte för det |
| rängen | rä´ngen | regn |
| rännsketta | rä´nnsketta | diarré |
| räppon | rä´ppon | korna |
| rässöm ä | rä´ssôm ä´ | plötsligt |
| rättföss | rä´ttfôss | riktig |
| räven | rä´ven | enhjulig kärra, ”pinnkärra” |
| rög | rô´g | råg |
| röggål | rô´ggål | gärdesgård, inhägnad |
| rögskyl | rô´gskyl | sammanställning av rågkärvar |
| rögstretn | rô´gstrétn | kornknarren |
| rökta | rôkta (kort ô) | hugga sly |
| rölu, rölut | rö´lu, rö´lut | rörig, rörigt, ostädat |
| römmil | rô´mmil | skräp, dåliga grejer |
| römstera | rô´mstera | röra till |
| röstu, -ä | rô´stu, -ä | rostig, rostar |
| röstä | rô´stä | gavelspets |
| rötjä | rö´tjä | röker |
| röttjän | rô´ttjen | rocken |
| | | |
| | | |
| S | Uttal | Svenska |
| sam tåckä | sam tå´ckä | samma sak, ingen idé att… |
| sartjen | sâ´rtjen | särken, nattskjortan |
| schasu | scha´su | utarbetad , trött |
| schimp | schímp | förkläde av skinn |
| schyu | schýu | ombytlig |
| schöss | schô´ss | det var värst |
| senfalu | sénfâlu | senfärdig |
| seratn | serátn | för syns skull |
| sia, sion | sía, síon | sida, sidan, sidorna |
| sinktji | si´nktji | blött, sankt |
| sinnu | sínnu | arg |
| sint du? | sínt du | ser du inte? |
| sitt | sítt | hennes, hans |
| sitt | sítt | sett |
| sitt! | sítt! | sitt! |
| sjöl ev. sköl | sjö´l | grop, dal ev. vattenfylld, bäckravin, ravin |
| sjölv | sjô´lv | själv |
| sjölvän | sjô´lvän | lätt svordom, va i sjölvade! |
| skaföttäs | ska´fôttäs | en person ligger med huvudet i den andres fotände i sängen |
| skali | skâ´li | noga, oersättligt |
| skalin | skâ´lin | för fin att användas till vardags |
| skalmar | skâ´lmâr | skalmar (på glasögon, på kärra) |
| skamfila | ska´mfila | nött, sliten |
| skamli | ska´mli | skamligt |
| skampär | skámpär | snäll, trevlig |
| skann | skánn | sken (solen) |
| skattu | skâttu | skata |
| skatä | skâ´tä | trädtopp |
| skavi | skâ´vi | skavt, urskavt |
| skena sä | skéna sä | skära sig på en lie |
| sketta | skétta | diarré |
| skettrost | skéttrost | björktrast |
| skitti | ski´tti | haft avföring, bajsat |
| skojen | skójen | skogen |
| skoln | sko´ln | skolan |
| skrap | skrâ´p | skräp |
| skrapu | skrâ´pu | skäll, skrapa, skräpig |
| skri åv | skri´ åv | avtar |
| skro | skró | tunn nyis |
| skrodera | skrodera | skryta |
| skromt | skro´mt | ödsligt, ensamt, kusligt, spökligt |
| skräma | skrä´ma | skrämd, skrämmas |
| skräppjäll | skrä´ppjä´ll | sexmisstag |
| skrätja | skrä´tja | skräna, föra oväsen |
| skrömt | skrö´mt | ockult |
| skröp | skrô´p | väldigt |
| skröpa | skrö´pa | hände ngt oförklarligt |
| skrövla | skrô´vla -u | skröt, – skrytsam |
| skrövlu | skrô´vlu | ojämn |
| skuln | skúln, hö´skúln | skullen, vindsrum för hö |
| skuumt | skúúmt | halvmörkt, skymning |
| skuumä | skúúmä | skymmer, blir mörkare |
| skvalta | skvâ´lta | litet vattendrivet hjul |
| skvaluhink | skvâ´luhink | slaskhink för matrester till grisen |
| skyla böttn | ský´la bôttn | täckte knappt botten |
| skyspör | skýspôr, skíspôr | skidspår |
| skyu | skýu | oberäknelig, ojämn i humöret |
| skyör | skýôr, skìôr | skidor |
| skåck | skå´ck | hop |
| skåntjän | skå´ntjän | benet |
| skä | skä´ | skall |
| skäggu | skä´ggu | orakad |
| skänt | skä´nt | skall inte |
| sköck | skôck | skock, hel hop |
| skömmarhasn | skô´mmarhâsn | skomakarens hals, i betydelsen något lång och smalt, magert |
| skömmarn | skô´mmarn | skomakaren |
| sköspolä | skô´spolä | skyttel, även om kvick person |
| skövvel | skô´vvel | skovel |
| slamsa | slámsa | dåligt fruntimmer, matrest |
| slapra | slâ´pra | spilla |
| slarva | slâ´rva | trasa |
| slarvdas | slarvdas | oordnad person, oansvarig |
| slarvu | slâ´rvu | trasig, slarvig |
| slasdas | slasdas | oordnad person |
| slashas | slashas | oordnad person |
| slepu | slépu | timmerkälke |
| sletja | slétja | mjöl- och saltblandning att locka kor med |
| sletjtaska | slétjtaska | väska för sletjan |
| slimsklädd | slímsklädd | klädd i köpta kläder |
| slogen | slógän | slåtterängen |
| slogä | slógä | slåtter |
| slut i vala | slút i vâ´la | aldrig i livet |
| slyg | sly´g | slö, t.ex. kniv |
| slygögd | sly´gögd | ser dåligt |
| slög | slö´g | förståndig, smart |
| slörpa i sä | slô´rpa i sä | sög i sig (om mat) |
| sme | smé | smed |
| smeja | sméja | smedja |
| smetu | smétu | smetig |
| smudru | smúdru | lortig |
| smulu | smúlu, e smulu | smula, lite |
| smylu | smýlu | vill inte visa |
| småfalu | små´falu | blir ingenting gjort |
| smölu, smölut | smôlu, smôlut | skräpig, skräpigt (smuligt) |
| snarstutjin | snárstútjin | snarstucken |
| sne | sné | sned, drucken |
| snes | snés | trästör att fästa kärvar på |
| sno sä | snó sä | skynda sig |
| snou | snóu | kvick |
| snögut | snö´gut | snöigt, mycket snö |
| snögä | snö´gä | snöar |
| snö huvvu | snö´huvvu | barhuvad |
| snörpa | snö´rpa | dra ihop munnen |
| snöru | snô´ru | snorig, förkyld |
| snövelfota | snôvelfota | lätt för att snubbla |
| snövla | snô´vla | snubbla |
| snö, snött | snö´ | bar, för lite t.ex. kläder o mat |
| sola | so´la | solen |
| spa | spa´ | spad, köttspad |
| spaan, spaar | spáan, spáâr | spaden, spadar |
| spartjen | spâ´rtjen | sparken |
| spillkum | spíllkúm | liten karott |
| spirk | spi´rk | satan, djävulen |
| spänta | spä´nta | finklyva ved |
| späntut | spä´ntut | det tar emot, drygt |
| spör ur | spô´rúr | spårar ur, fungerar inte |
| sta | stá | gräns, ställe |
| stabbraku | stâ´bbrâku | något har gått galet |
| stabbu | stâ´bbu | stadig, tjock, ex.vis om gröt |
| stagu | stâ´gu | träbytta |
| stajjen | stâ´jjen | en viss mäng, beting |
| staku | stáku | ovänlig, motvillig |
| stalöppin | sta´löppin | betäckt, om ko |
| stampa | stámpa | potatismos |
| standsäng | stándsäng | fastmonterad säng |
| stann tä | stánn tä´ | stanna, stanna till |
| starrt | stâ´rrt | starkt |
| starrt sä | stâ´rrtsä | får i vrångstrupen |
| starru | stâ´rru | envis |
| stau | stâ´u | stadig, kraftig exv. om person |
| stesä | ste´sä | sommarbostaden i uthuset |
| stickjäl | stíckjäl | stickning, handarbete |
| stijen | stíjen | stigen |
| stilla | stílla | utfordra |
| stink | stínk | börjar regna, stank, började regna |
| stinn | stínn | mer än mätt |
| storbesvära | stórbesvära | nyfiken |
| stras före | strâ´s före | strax före (tid) |
| streta | stre´ta | bromsa |
| striu, stri, stritt | stríu, strí, stritt | stridig, ivrig, hastigt |
| stuggu | stúggu | stuga, hus |
| stulpi | stu´lpi | stjälpt, ramlat |
| stupp, stuppu | stúpp, stúppu | kork, tvärt humör |
| stuppen ur | stúppen ur | väldigt illa, besvärligt |
| stupp ti | stúpp tí | stoppa i |
| sturgrav | stúrgrav | utrymme framför bakugnen |
| stutt | stútt | kört stopp |
| stuttjin | stúttjin | stucken, förolämpad |
| stuttu | stúttu | kantigt sätt, ojämn |
| styttja | sty´ttja | stycken (fler styttja-flera stycken, många) |
| styttji | sty´ttji | åkermark (avgränsad mark) |
| styv | sty´v | olydig |
| stålla | stå´lla | toka, om fruntimmer |
| ståller | stå´ller | tok, bägge könen |
| stållu | stå´llu | tokig |
| stäcku | stä´cku | kort i ton, tjurig, efterbliven, kort i längden |
| ställt mä | stä´llt mä | ordnat med |
| ställu | stä´llu | omsorgsfull, vill mer än väl |
| stäva | stä´va | liten hink |
| stöbbä | stô´bbä | stubbe |
| stönd | stô´nd (e lita stônd) | stund |
| stör | stö´r, (rôggålsstör) | käpp (del av gärdsgård) |
| störma, störmu | stô´rma stôrmu | ropa, vara högljudd |
| störm toku | stô´rm to´ku | väldigt tokig |
| stötting | stö´tting | sparkstötting |
| suggel | súggel | mat, kött, fläsk (inte potatis) |
| suggelstör | súggelstör | gevär |
| sulldas | su´lldas | lortaktig person |
| sullgucku | súllgúcku | någon som spiller |
| sullin | súllin | svullen |
| sulltin | súlltin | svulten, hungrig |
| sullu | súllu | lortig, lortaktig |
| sullut | súllut | lortigt, sulligt |
| supmat | súpmat | soppa |
| suvi | súvi | såvitt |
| sva | svá | blött markområde |
| svaln | sváln | utrymme framför kallkällaren |
| sven | svén | kalt markområde i byn |
| sveut | svéut | knottigt |
| svicku | svícku | liten dalgång, hål för lufttillförsel i träbyttan |
| svimna åv | svimna åv | svimmade |
| sviu | svíu | otålig |
| sviut | svíut | otåligt |
| svullin | svúllin | svälld |
| syssla | sýssla | sköta gamla, ex. föräldrar |
| syta | sy´ta | vyssja barn |
| sytn | sy´tn | dräktig, gravid |
| sånka | så´nka | skrapa ihop, t.ex. bär |
| sånä | sån´ä | så här |
| såsparv | så´sparv | göktyta |
| såsä | så´sä | slöar, drar benen efter sig |
| sått | så´tt | satt (av sitta) |
| sä, säa | sä´, sä´a | säd, säden |
| säg | sä´g | sej, sig |
| sälvär | sä´lvär | silver |
| sästyttji | sä´styttji | åker för produktion av säd |
| säta, sät int | sä´ta, sä´t int | tycka om, tycker inte om |
| söan | sô´an | kreaturen |
| söffa | sô´ffa | soffa |
| söfflötji | sô´fflô´ttji | sofflocket |
| sö hä sö | sô hä´ sô | ”å där med jämt” (eftertryck) |
| söm | sô´m | som |
| söma | sö´ma | sy |
| sömli | sô´mli | några |
| sömmän tå | sô´mmän tå´ | somna |
| sömstans | sô´mstans | någonstans |
| sönkulla | sô´nkulla | sonhustru |
| sönnavär | sô´nnavär | sydlig vind |
| söpa | sö´pa | sopa |
| söppnon | sö´ppnon | soporna |
| söran | sö´ran | småbarnen |
| sörplåa | sô´rplåa | foderlåda för boskap |
| sörä | sö´rä ´ | litet barn, lite även om mat |
| söva | sô´va | sova |
| sövel | sô´vel | tilltugg exv. kött |
| | | |
| | | |
| T | Uttal | Svenska |
| taende | tâ´ende | fram i långa språng |
| tafflu | táfflu | opraktisk, valhänt, simpelt |
| taji däja | tâ´ji däja | tagit undan |
| taji tå, ta tå | tâ´ji tå´, ta tå | tagit av, ta av |
| tajin | tâ´jin | tagen |
| talju | tâlju | om svårtuggad mat |
| talu | ta´lu | talar mycket |
| tandgål | tandgål | tandgarnityret |
| tanu | tâ´nu | tanig, mager |
| tapp áan | tapp àan | tappa andan, svårt att andas |
| tarvhöl | tâ´rvhôl | personifiering av tarvu |
| tappa sta | tappa stá | tappat bort |
| tarvu | tâ´rvu | vill gärna ha mer (mat, pengar) |
| tavvlu | tâ´vvlu (ev. tâfflu) | småfärdig |
| tega | tega | tigit, varit tyst |
| ti | ti´ | uti, i ( hä ä ti låa) |
| timlingen | tímlingen | tummen |
| tinta | ti´nta | liten fotogenlampa |
| tjargä, -u | tjâ´rgä, -u | tjatar, tuggar, dryg |
| tjeg | tje´g | skogsäga, teg |
| tjegubbar | tje´gubbar | maskrosor |
| tjejen | tje´jen | skogsägan |
| tjelu | tjélu | kelig |
| tjortil | tjórtil | kjol |
| tjyllsut (ev kj-) | tjy´llsut | trassligt |
| tjyrpa | tjýrpa | sörpa, dra ihop |
| tjålu | tjå´lu | tjatig, besvärlig |
| tjällta | tjä´llta | tjata |
| tjälskött | tjä´lskôtt | tjälskada |
| tjältuppa | tjä´ltuppa | mosippa |
| tjämsa | tjä´msa | ett fång hö |
| tjöru | tjö´ru | tjära, trätjära |
| tjörusmeta | tjö´rusmeta | pensla på tjära, tjärad |
| tog snok | tog snok | slut, fanns inget |
| toku | to´ku | galen, väldigt rolig |
| tona | tóna | fjolla |
| traast | trâ´st | snart |
| tranu | trâ´nu | trana |
| tranustölpä | trânustôlpä | järnstolpe i öppna spisen |
| trillval | tríllvâl | snurrande föremål |
| truttu | trúttu | trulig, ledsen |
| tråt | trå´t | till, till maten |
| tröa | trô´a | trampa |
| tröku | trô´ku | tråkig |
| trössgål | trô´ssgål | tröskel |
| tufflu | túfflu | opraktisk, kravel |
| tultu | túltu | småbarns gång |
| tumma | túmma | rulla runt, om häst |
| tunglä | túnglä | månen |
| tuppfjät | tuppfjät | lite grann, en aning |
| tuppskinn | tuppskinn | gåshud av t.ex. rysning, kyla |
| tusa | túsa | omlindning av sår |
| tuta i, itutad | tu´ta i´, itu´tad | lura i, ilurad |
| tuttu | túttu | docka |
| tvart öm | tvâ´rt ô´m | tvärt om |
| tvassföss | tvâ´ssfôss | på tvären |
| tvi vali | tví vâli | usch då |
| tysskor | ty´sskor | finskor, gåbortskor |
| tåcka | tå´cka | sådan, feminin |
| tåckenen | tå´ckenén | sådan, maskulin |
| tåckä | tå´ckä | sådant |
| tåckänä | tå´ckänä | sådana |
| tåcka fal | tåcka fâ´l | sådant sätt! |
| tåji | tå´ji | tåget |
| tånon | tå´non | tårna |
| tåä | tå´ä | avtaget |
| täj! | tä´j! | nämen! |
| täress | täréss | klar, färdig, tillreds |
| tätji | tä´tji | täcke |
| tävu | tä´vu | busig, oredig |
| töku | tô´ku | besvärlig |
| tölmo | tô´lmo | tålamod |
| tölu | tô´lu | tålig |
| tömta | tô´mta | gården, tomten |
| tönnt | tô´nnt | tunt |
| töppen | tô´ppen | toppen |
| törvil | tô´rvil | snyting, örfil |
| töttul | tô´ttul | gräs i naturen |
| tövla | tôvla, -u, -ut | krångla, vara ovan, taffligt |
| | | |
| | | |
| U | Uttal | Svenska |
| umbrea | u´mbrea | trasmatta av vita linnetrasor som lades på halmmadrassen, så att man inte stack sig av halmen |
| umbrä | úmbrä | fin textil på kudden |
| undröm | u´ndrôm | fundersam |
| ungsduppa | úngsduppa | kok gjort i ugnen |
| unna | únna | undan |
| urbota | urbóta | förskräcklig, svårt |
| ursnas | u´rsnas | rå, otrevlig |
| ursäkta | ursäkta, hä va ursäkta | besvärligt, envist, ettrigt (en person, barn, kan vara ursäkta – envis, bråkig, ger sig inte) |
| urvilling | úrvílling | oregerligt barn, busig |
| urvär | úrvär | oväder, yrväder |
| uslas | u´slâs | jäklas, krånglar |
| ust | úst | ost |
| utamä | u´tamä | på sidan om |
| utatä | u´tatä | utantill |
| utave | u´tave | ute vid |
| utfarin | útfârin | trött, slut |
| ut i än | uti ää´n (långt ä) | i slutet |
| uttöver | ùttöver | nerför |
| | | |
| | | |
| V | Uttal | Svenska |
| vafföla | váffôlla | vadå, vilket då |
| vafför | vâ´fför | varför |
| va hitt du fölla | vâ hítt du fô´lla | vad heter du |
| va hittä fölla | vâ hi´ttä fô´lla | vad heter det |
| vala | vâ´la | världen |
| valbemässa | válbemässa | valborgsmässa, vårbrasa |
| vandan | vâ´ndan | vardagen |
| vandaskläar | vâ´ndaskläâr | vardagskläder |
| vander dan | vânder dan | när som helst, endera dagen |
| vander slai | vâ´nder sla´i | vardera sorten |
| vannali | vâ´nnâli | veligt, inget duger |
| vantä | vántä | var det inte … (varmt, kallt) |
| vararä | vâr´arä | varandra |
| vari | vâ´ri | varit |
| vark | vâ´rk | värk |
| varr | vâ´rr | värre |
| vartjä | vâ´rtjä | värker |
| vaskanatre | vâskanantré | lindrig svordom |
| vattjin | vâ´ttjin | vaken |
| vattn | vâ´ttn | vatten |
| va äschi ä | vâ´äschiä | är det inte så, så är det |
| veboa | véboa | vedboden |
| vellrä | véllrä | vedboden |
| velu | vélu | velig |
| velår | vélår | vedlåda |
| venna | vénna | vissna, vissnat (t.ex.en växt) |
| ve sia öm | ve sía ôm | vid sidan om |
| vestöja | ve´stöja | vedtrave |
| vetcha | v´etcha | ”eller hur?” |
| vibola | víbola | sällan hemma, på vift, berest |
| vicku | vícku | vecka, 7 dagar |
| vicku | vícku | ostadig |
| vidlyfti | vi´dlyfti ,-n | komplicerat, -ad |
| viin | víin | efterbörden |
| villfari, -n | víllfâri, -n | ljugit, lurad |
| vin | vi´n | vinden, blåsten, övervåningen |
| vinglu | vínglu | vinglig, yr |
| virru | vírru | virrig, yr |
| vitta | vi´tta | stjälpa, stjälpte |
| vrångstake | vrå´ngstake | vrång människa |
| vurti | vúrti | blivit |
| vånda vägga | vå´nda vä´gga | omöjlig, omöjligt |
| våndsfalör | vå´ndsfâlôr | vådliga tag, hyss |
| våran | vå´rân | vår, våran |
| väjjen | vä´jjen | vägen |
| vällmåla | vä´llmåla | högljudd i talet |
| vällt | vä´llt | hörs vida omkring |
| vällut | v´ällut | väldigt, mycket |
| välvolin | vä´lvolin | fet och präktig |
| vär, värä | vä´r, vä´rä | väder, vädret |
| värbackolar | vä´rbackólâr | blåsväder |
| värbittin | vä´rbittin | torr, narig i huden av vinden |
| värstinn | vä´rstinn | gasig i magen |
| väsnas | vä´snâs | bullra, rumstera om |
| vässlas | vä´sslâs | vänta otåligt |
| vöhl | vô´hl | skall väl….? |
| vöhlta | vô´hlta | blev tvungen att… |
| vönn | vô´nn | vår, våran (ägande) |
| | | |
| | | |
| W | Uttal | Svenska |
| | | |
| | | |
| X | Uttal | Svenska |
| | | |
| | | |
| Y | Uttal | Svenska |
| yrmarkt | y´rmârkt | känd, ökänd |
| yrskalla | ýrskâlla | yr i huvudet |
| | | |
| | | |
| Z | Uttal | Svenska |
| | | |
| | | |
| Å | Uttal | Svenska |
| åcka fahl | å´cka fâ´hl | vilket sätt |
| åcken håg dä/an/o? | å´cken hå´g dä? | vems är du?..han?…hon? |
| åckä vär | å´ckä vä´r | vilket väder! |
| åglös | å´glös | inte oroad |
| ågöm | å´gôm | ängslig |
| åklä | å´klä | åkkläde, täcke vid exv. slädfärd |
| ållär | å´llär | ålder |
| åv | å´v | av |
| åvassli | å´vâssli | väldigt |
| åvassplagg | å´vâssplagg | styggt eller besvärligt plagg eller ting, sak? |
| åvens tvart | åvens tvâ´rt | på tok |
| åvält | å´vält | avigt, obekvämt |
| | | |
| | | |
| Ä | Uttal | Svenska |
| ä bär ur | ä bär u´r | det var det värsta! |
| ä ljummä allt rea | ä júmmä allt re´a | det värmer redan |
| äll hur | äll hur | eller hur ? |
| ämbar | ä´mbar | hink |
| ämlin | ä´mlin , e´mlin | klen, klent byggd kropp |
| ämsve | ä´msve | trä ämnat till något, exv. yxskaft |
| änd sta | ä´nd stá | det bär dit det bär, vrång |
| änd ätter | ä´nd ä´tter | längs med |
| ängen | alt: änj.. ägn.. ä´ngen ängen åt sä | lånar eller har något eller någons barn så länge att det blir som ens eget |
| änt hä, äntä | ä´nt hä, ä´ntä | är det inte |
| ärna | ä´rna | ämnat, tänkt att…. |
| äschin | ä´schin | kär, efterhängsen |
| ätteråt | ä´tteråt | efteråt |
| ätti | ä´tti | ätit |
| ä vandan i möro | ä vâ´ndan i mô´ro | det är vardag i morgon |
| ä va tä ta i´ | ä va tä ta i´ | det var väl en överdrift, värst vad du är stark |
| ä va tä ta´i | ä va tä ta´i | det var något att ta i |
| | | |
| | | |
| Ö | Uttal | Svenska |
| ögon | ö´gon, ö´gôr | ögonen, ögon (obest. o plur.) |
| öm | ômm (obs ô) | om, ta om |
| öm | ö´m (långt ö), (obs ö) | öm, lite ont |
| öms visan | ô´ms vi´san | ömsom si och ömsom så |
| öpphuppa | ô´pphuppa | uppspelt, full i rackartyg |
| öpptakrok | ô´pptakrok | krok för insamling av säd |
| örm | ô´rm | orm |
| örmila | ô´rmila | ödla |
| öska | ö´ska | ödsla, slösa |
| öspa | ô´spa | ölsoppa |
| öss | ô´ss | oss |
| ötja | ö´tja | eka, ekan |
| övatä | ô´vatä | ovantill |
| övaän | ö´vaä´n | övre änden |
| övaäs | ô´vaäs | där uppe |