AUttalSvenska
aftovala´ftovâlkvällsmat
allâ´llslut, uttröttad
aller assintâller a´ssintingenting, inget alls
allnackaâ´llnackaalmanacka, kalender
allreâ´llrealdrig
alltenaâllténaför alltid
allvaraâllvâraallvar, allvarligt
ana slagána slagannan sort, nej, det går inte för sig!
anaste slagánaste slaginte alls så
ankumminánkumminangripen, påverkad
ansösa´nsôsbaklänges
an varrán vârrännu värre
araa´raandra, den andra
arderâ´rder ev. â´lderal, träslaget
arlänsta´rlänstannorlunda, annan sort
armârmarm (kroppsdel)
ar siaa´r siaandra sidan
artsöâ´rtsô´ärtsoppa
artärâ´rtärärter
arvillerárvillerannorlunda, om människa
aröma´rômandra, annan
asaa´sasmyga, titta i lönndom
assintássintingenting, inte
astugguástúgguannat rum, annat hus
avuâ´vuavig
avu gränâ´vu gränmotsträvig, om en person
avu valaâ´vu vâlaallt på tok
axula´xulaxel (exempelvis till en vagn)
   
   
BUttalSvenska
bakätterbakätterefteråt, efter
baran, bararbáran , bárârbarnen, barn
barliväbárlivälitet barn
barunjibárunjibarn, barnunge
barä, baräsbárä, báräsbarnet, barnets
basbásstryk, aga
bessabéssabe, tigga
bestyrbestýrärende, lägger sig i
bibblabíbblabibeln
blaggaskaffeblâggâskaffesvagt kaffe
blånörblå´nôrrester vid linberedning
blästerblä´sterblåst
bläsublä´supanna, huvudets framsida
blöka, blökutblô´ka, blô´kutarbeta hårt, om tungt arbete
blökublô´kustor, skrytsam
boabóaaffären, se även veboa
boga påbóga påpåfrestande
boläbo´läbordet
brakäbrâ´käbrakar
bramullspirkabramullspirkagumse
brasubrâ´subrasa, eld
bribrívrid
bråkubrå´kubråkig
bråttbrå´tthastigt skrämd
brässabrä´ssakostat på, spenderat
brääbrä´äbräde
brömmanäbrô´mmanädel av lie, orvfästet
brönnbrö´nnbrunn
bröpickbrö´pickbakredskap, nagg
bubblubúbbludålig i magen
búffär tä búanflytta till fäboden
bultabúltasitta på ryggen på någon
bumsbu´msgenast
burtjänbúrtjänburken
buskanbúskan, búskäbuskarna, buske
bussubússulitet utrymme (fotbussu under täcket)
butjänbútjänmagen, buken
buttbu´ttkärl, kar (tvättbutt)
byscha, -utbýscha, -utkrångla, krångligt
bårtäbå´rtäborta
båäbå´äbåda, bägge
bäntjänbän´tjänbänken
bäribä´riberget
bär jänbär jä´nlämna tillbaka
bärmosbä´rmossylt av bär
bär stabär sta´bär iväg, okontrollerat
bär urbär úrgår på tok, något blir fel
bättjänbä´ttjenbäcken
bävlibä´vliväldigt
bô´bud, varsel, (varning, uppmaning)
bökubö´kubökig
bölabô´labörda, exv. fång hö eller ved
böldäbô´lböld
bölhällabô´lhällaavlång sten som utgjorde tak till eldstaden i kolarkojan
börgbô´rgförmögen
börgabô´rgalåna
Bö´rlänjiBôrlänjiBorlänge
bösbô´ssmått skräp
böskäppabô´skäppaspånkorg, rund, bärs på ryggen
bösslutbô´sslutdrygt, krångligt
bösutbô´sutfullt i smått skräp
böttn ur byttabô´ttn ur byttasorgligt, illa, blev fel
böxonbö´xonbyxorna
   
   
CUttalSvenska
   
   
DUttalSvenska
dalju, däljulju, däljuliten dal
danildâ´niltrebent stol med svängd sits
danta matdanta matmissunnad mat, inte värd maten ens
ditjidi´tjidike, diket
donado´naordna, fixa
dona hårädo´na hå´rägjort sig fin i håret
donkdónkspelkula
driftkråkadri´ftkråkaspillkråka
druldrúlovarsam, drullig
drullsudrúllsuskakig, gropig väg
druttjidru´ttjidruckit
druttjindru´ttjindrucken
dryp, dryppidry´p, drýppidet droppar, har droppat
drögdrô´gstor kälke
dröpä, dröpardrô´pä, drô´pârdroppe, droppar (flera)
drösdrö´smånga
drösdrô´sorensad säd
drössköveldrô´sskôvelskovel, använd vid tröskning
dumpi däjadúmpi dä´jaramlat bort
duppadu´ppakaffebröd (vetebröd)
dutjendu´tjenduken
duvindu´vintrött
dynjadýnjadynga
dålindå´lindålig, mår inte bra, sjuk
dånkädå´nkälat person
dägdä´gdig, dej
dämpdä´mpsnöfall, en mängd snö
dännä, dändä´nnä, dä´ndär
dästdä´stmer än mätt
dävidä´vilite fuktigt
dävindä´vinur form, mår inte bra
döbbelåklädô´bbelå´klädubbelt åkkläde av ullgarn
döddädö´ddädog
dömdômdom
dömmäsdô´mmäsderas
dömtdô´mttungt i luften (före åska)
   
   
EUttalSvenska
e smulue´smu´lulite grann
el élelektricitet
ela élaelda
eläe´läeldar
emlinémlin, e´mluklen, svag, mager
erömérömer, er tillsammans med ägodel
   
   
FUttalSvenska
fabblufâbblurädd, feg
fachifâ´chiinälvskok till t.ex. pölsa
fachimöljafâ´chimôljaspad från inälvskok med ibrytet bröd
faddinfáddinfar din, din far
falarfâ´lâråthävor, sätt att ……
falskrifâlskrifalskt
falufâ´lufärdig, klar
falutfâ´lutfärdigt, slut
farafâ´raåka
farbrostrufárbrostrufarbrors hustru
fari tufâ´ri turamlat isär
far kullfâ´r kullramla
far läntfâ´r lä´ntvar försiktig
farmfâ´rmflyhänt, kvick
fasnfa´sn (ä fasna)fastnar, fäster (det sitter fast)
fassinfássinfar hans, far hennes
fasträfâ´strähall, förstuga
fatanäfátanähandtaget
fessovulinféssovulinmagen full i luft, fisnödig
fessuféssurädd, feg
fingranfíngranfingrarna
finnbullvinterfínnbúllvinterkall vinter
finnskuttinfínnskuttintokig, konstig
fjölafjölasitthålet på dass
fjölafjölavändskiva på plogen
fladerflâ´dervelig person
flas, flasäflâ´sflinga, snöar
flasgrötflâ´sgrötingen överdriven glädje
flattäsgick åt fla´ttäsgick fel, -på tok
flattäsbo bort i fla´ttäsbor bort i obygden
flaxafláxaenklare blus till dräkten
flugguflúggufluga
flögaflö´gaplanhugga en timmervägg
flög täflô´g tähögg till, exempelvis i ryggen
flöktäflô´ktäflämtar, om ljus
flötörflô´tôrgrädde
fnuttu, fnuttutfnúttu,fnúttutliten, litet
foinfóinangripen, avser rotfrukt
fotanfótanbarnafötter
froggafro´ggaskum, fradga
froväxtfróväxtvälväxt i överkant
fryssinfrýssinfrusen
fräddfräddförfrusen
fräsufrä´susnygg, stilig
frätt säfrätt säförfrusit sig
fuktarfúktârtix
funderfúnderfundering, grubbel
fundra urfúndra urblivit sinnessjuk, -fjollig
funsifu´nsifunnits
funtafúntaskapt
fyllstafýllstaklok
fy ruttify ruttifruktansvärt, otäckt
fy snoonfy snóonlindrig svordom
fy valifý vâlify då, usch
få löv täfå lô´v tämåste, tillåts
fåntfå´ntfår inte
fårbaufå´rbâ´ufårläte
fäboanfä´boanfäboden
fägålfä´ggålutrymme före ”föjsä”
fäinfä´in, fä´jintillgiven, glad i
fängen säfä´ngen säse fram mot, förväntan
fässingfä´ssinghalmfylld madrass
fässlörfä´sslôrbärband på t.ex. en kont
föjsäfö´jsärum i ladugård för kor m.fl.
fölkutfô´lkutmånga människor
föllfô´llväl (vet du fôll, vet du väl)
föllafô´llaför något (vâ säj du fôlla)
föll kan föll hofôll kan fôll honog kan väl hon (både fråga och påstående)
föltjifô´ltjifolket
förafô´rafåra, plogfåra
förbosamfô´rbosambekväm
förföttranfôrfôttranfotdelarna på strumpor
förkafô´rkaförmana, varna
förkälfô´rkälförkläde
förskofô´rskoförvarna någon
   
   
GUttalSvenska
galigâ´lisorgligt, tråkigt
gali duktigli duktigväldigt duktig
gali mytjili my´tjiväldigt mycket
galingâ´linbusig (om barn)
gethöktu (jetaktu)géthôktuenvis, tjurig
glittglittliten pojke
gluttmjölkglu´ttmjôlkmjölk som surnat, men är drickbar, klumpig (mjölken har blivit glutt)
gluttäglu´ttäkikar fram (bakom gardinen)
glöm tåglö´m tå´glömma av
glömd tåglö´md tå´glömde
gnessagnéssainte vara still
gnola, gnolägnola, gnoläsvag, molande värk
gnuggbräägnúggbrä´ägnuggbräda för tvätt
gofargófaråskan
gonagonanjuta
gosspilt,-pigagósspiltutan syskon
gregréreda ut, exv. garntrassel men även förhållanden
grenägrénäkliver, går med stora steg
grovduppagro´vduppagrövre kaffebröd
grålekgrå´lekgråt
gräddsnickagräddsnickagräddkanna
gräm sägrä´m säångra sig
grängrä´ngran
gränjugrä´njugrinig
grönngrö´nnundervegetation, exv. ljung
gröntgrô´ntgrunt, inte så djupt
guckugúckugöken
guckudröpägúckudrôpäsista skvätten urin
guckudämpgúckudämpsnö på våren, i göktid
gullhönagu´llhönanyckelpiga
gullugúllusöt, rar
gå betgå´ bétmisslyckas
gå hejagå hejagå bort
gå kring kringgå kringkringgå runt, irra
gålgå´lgård
gåligå´li (int gå´li)inte lätt, går inte som planerat
gålmillagå´lmillamellan gårdarna
gåsfotgå´sfotharv för åkerbruk, trekantig
gå sta å…gå´ sta´ å…kanske bli…
gölv högö´lv hö´en bestämd mängd hö, del av höhässja mellan två krakgubbar
gölvägô´lgolvet
   
   
HUttalSvenska
hacksloghácksloglieslåtter på ängsmark
hagerhágerhavre
hagerstytjihagerstytjihavreåker
hakuhâ´kuhaka, hakan
halkuthâ´lkuthalt (exv. på is)
halvnyktlvnykthalvnött
halvänshâ´lvänsnästan
hamlahámlafamla (ex i mörkret)
hamserahámséragestikulera
handonhándonbarnahänder
hannäshánnäshans
harbrähâ´rbrähärbre, timrad förvaringsbod på stolpar
harkahâ´rkatretandad räfsa
harkuthâ´rkutlängre, exv. dagar på vårvintern
harmlihâ´rmliledsamt, tråkigt
hartnhâ´rtnhälften
hart närhâ´rt närnära på
haruhâ´ruräddhågsen
harvilhârvilverktyg vid arbete med garn
harvkrokhârvkrokredskap vid harvning
ha schea hähascheahädet har det väl gjort (stavning diskutabel)
haschihâ´schihärsket (om mat)
hasklähâ´sklähalskläde till folkdräkten
haskuthâ´skutotrevligt, hemskt
hasnhâsnhalsen
hasstarrahâ´sstâ´rranackspärr
ha staha stáslänga bort, göra sej av med
hastofalaha´stofâlainte klart i hastofala, inte klart på en gång, det tar tid
havvihâ´vvihaft
hejsahéjsahöhässja
helä tiahélä tíahela tiden, alltid
hemjälluhémjällulömsk
hemmähémmähemma
hestnhéstnhästen
hilä, hilut (ev. hylä)hi´lä, hi´lut´(hylut)frostigt ute
himmilnhímmilnhimlen
himmritjisgräshímmrítjisgräsrallarros, mjölkört
hinhålähínhå´lädjävulen
hintjenhi´ntjenhinken
hittolahíttólapratsam, lätt att hitta ord
hohenne
ho jäspöhó jä´spöhej, nu är det fest, gästabud
hollhöjd, högre än omgivningen
hop sähóp säkör ihop sig
ho söv föllhó sô´v fôllhon sover väl?
hovderahóvderata det på en höft, ungefär
hoäshóäshennes
hujjinhújjinhuggen (om exv. ved)
hungruhúngruhungrig
huppahúppahoppa
hur ha du farihur ha du fâ´rivad har du gjort?
huskuhúskufrusen, känna sig frusen
huskuthu´skutkylslaget
husähúsätoaletten
huvugälahúvugälakudde
huvusummahúvusúmmahuvudsaken att…
hylahy´lafrost
hylinghy´lingsnöby
hylutlutfrostigt
hyschuthy´schutbråttom, vill inte säga vad man tycker eller visa vad man gör, tissel och tassel
hyvlähývvläutrymme för hö
hyvvilhy´vvilhyvel
håghå´gäger
hågthå´gtägt
hållhakähå´llhakäverktyg vid timring
håttähå´ttäägde
hä bi nå anahä bi nå ánadet blir nåt annat
hä gånnthä gå´nntdet går inte
häjjahä´jjaundan (ä fôll inga fresk människa sôm vill häjja)
häjsahä´jsahöhässja, uppsatt hö för torkning
hälkråkalkråkanarigt skinn på händerna
hällhä´llväl? eller? slutord i en fråga
hänguhä´ngu, hänjuinte pigg, hängig
hännä, hänhä´nnä, hänhär
hä ruckel påhä ruckeldet går en dag i taget (om hälsa)
hättjenhä´ttjänhäcken
häv jälhä´v jä´lha ihjäl, döda
hävlarhä´vlârstänger att bära hö på
hävlihä´vlinågorlunda
hä ä rolihä´ä´rolidet är roligt
hö?hô´va, vad då, eller hur?
högfaluhô´gfâluhögfärdig, mallig
höjjahôjjavända hö för torkning
höjtahôjtaropa, ropade
höl, -ähô´l, -ähål, hålet
hölähô´lävallpojke, vaktade kor i skogen
hölögdhô´lögdutmärglad, mager
hönnhönnhann, kom i tid
hörkähôrkäorkar
hörvähôrväorv, lieorv
höttahöttavifta aggressivt med näven
hövjälhô´vjä´lkudde, huvudgärd
höxahô´xaskrämde
   
   
IUttalSvenska
i  a´nsni  a´nsnexalterad, ”på gång”
i kvällsti kvä´llsti går kväll
illfänandesi´llfänandesnyfiken
illsvindei´llsvíndeivrig
inga hyjjainga hy´jjaingen hänsyn
inhölui´nhôluihålig
innafryssini´nnafryssingenomfrusen
innui´nnuuppfinningsrik
inpunderinpúnderinunder
inrättainrättafå att förstå, tillrättavisa
int anai´nt anainte annat, rätt ofta
int fyllstai´nt fyllstainte fullt klok
int ärä föll..int ärä fôll ..inte är det väl..
isläggaisläggaskridsko
istuppai´stúppamer än mätt, stinn
iui´ubakvatten, eda
   
   
JUttalSvenska
jentje´ntgint, fusk
jeskades böttnjéskades bôttn”hur i fridens dagar..”
jettajéttaingen lust
jett intjétt intids inte
jillerjíllerfångstredskap
jolpärujo´lpärupotatis
jolpäruskrikujo´lpäruskrikunötskrika
jolpärustampajolpärustampapotatismos
jussömjússômliksom
jystjýstljust
jånstjå´nstnyss, nyligen
jällajä´llakastrera
jältjä´ltskuld
jäläjä´lägärde
järsgåljä´rsgålgärdesgård, trästängsel
jäskålarböttnjä´skålârbô´ttnlindrig svordom
jäspa tre, j-fyrajä´spa tre, – fyralindrig svordom
jäspöjä´spöfest, gästabud
jässåtjä´sså´thjälps åt, hjälpas åt
jönjö´nperson, hjälpande med ……
jörväskajö´rväskaväska med/för handarbete
jössösjö´ssôsstorartat
   
   
KUttalSvenska
kaffeduppakáffeduppakaffekalas med kaffebröd
kajsörkâ´jsôrkorta skidor med handtag
kakukâ´kukaka
kalnkâ´lnkylan
kamka´mkom ( i går)
karukâ´rumallig
kimnakímnasvällt, exv. en dörr
kittonkíttongetterna
kjesakjésaspringa åt alla håll, ystert
kjippskoddkjíppskoddutan strumpor i skorna
kjisslukjísslukittlig
kjortilkjórtilkjortel, kjol
klackukláckuutan horn, ex en get
klossaklóssagroda, generellt
klunsklúnsnågot tungt
klåinklå´inklåfingrig
kläarklä´ârkläder
klössaklö´ssaklättra
knallaknâ´llagå sakta
knaperknâ´per”finare” folk
knapertknápertfattigt
knepuknépuknepig, uppfinningsrik
knulknúlknöl, bula
knussluknússlusnål
knöcklaknô´cklafotknölen
knöttruknô´ttruknottrig
knöttutknô´ttutmycket knott
koa kjesakóa kjesakon sprang ystert
komtä hä då?kåm tä hä´då?varför?
kom tä mäkåm tä´mäkom till mej
konterfejkonterféjpersonfoto
kotjiko´tjikoket, om tex mat
koxakóxatitta
kox under luggkóx under luggopålitlig
krakgubbekrákgubbäbärande trästolpe i höhässja
krakhopkrákhopuppställning av krakgubbar och rovirke
krakäkrâ´kägren, krokig kvist
krallkrâllgick mer än långsamt
krimukrímuförkyld
kringel snökríngel snökornsnö
kringkringkringkringyr
kringtkri´ngträtt ofta
krotjänkrótjänkroken
krullukrúllulockig
krusukrúsurikt mönstrad
kryckilukrýckilustel i hela kroppen
kryttjakrýtjakryckeståt före giftermål
kryturankrýturankorna
krångsäkrå´ngsäharkrank, även vrång, obändig
krånjilkrå´njilen krok
kräksmagakrä´ksmagaillamående
kräntjonkrän´tjonstativ för slipsten
krätjaskrä´tjâskräkas
krävukrä´vukräva, mage
krömpkrö´mpkrympte
kulilikusligt
kulinlinkuslig, frusen, känner sig ..
kullra kullräkúllra, kúllräramla, ramlar
kullrukúllrurund
kullär kullkúllär kúllramla
kummikúmmikommit
kuppjärkkúppjärkspindel
kurkkúrkkork
kurkakúrkaorkade inte
kurtjenkúrtjenkorken
kusäkúsähäst
kutakútaspringa
kvattmagakva´ttmagamår lite illa (”fel kost”)
kvicken täkvicken tä´piggna till
kyllsutkýllsut(uttal som kyrka)trassligt
kållrukå´llrutokig
kånkakå´nkabära
kåtkå´tyster, om häst
kämsakä´msa ev tjett fång ( hö)
känns jänkä´nns jä´nkänner igen
känns vekä´nns ve´känner igen
kärä sötäkä´rä sö´tä”nämän!” som utrop
kölkô´lkol
kölfatkô´lfatflätat korgfat
kölmutkö´lmut (ev tj)kyligt
kölnakö´lnatorkhus
könstukô´nstu, -tkonstig, konstigt
körnkô´rngumse
körvkô´rvkorv
körv säkô´rv säkorva sig, om t.ex. strumpor
köstenkô´stenskorsten
kötakô´tatälja i trä m.m
   
   
LUttalSvenska
laglöslaglösutan sätt, vild
laulâ´ulada
laudöralâ´udô´radörr i lada
lauvinlâ´uvínvindsutrymme i ladan
lauväjjalâ´uväjjaladuväggen
lebryttinle´bryttinont i alla leder
lejlösléjlösmjuk i kroppen
lessinléssinledsen
lettle´ttilla, besvärligt
ligg på ågäligg på å´gäorolig natt, nervös natt
liktalikta, liktintlita på, lita inte
linda, e lindalinda, e´lindaåker, en åker (för höproduktion)
lingbärli´ngbärlingon
lipulípuledsen
lirälinda, e lindalírävagnslider, portlider
lisslli´ssllilla (exv. lisslåkern)
livälívälivstycket, livet
lokalókaliten sjö (ofta på våren på åkern)
loplópkörredskap för t.ex. dynga
lortaktulórtaktulortaktig
lortdaslo´rtdaslortig, slarvig individ
lortulórtulortig
luckulúckulucka
lugga, luvalúgga, lúvadragen i håret (ho luva mä)
luinlúinluden
lullalu´llavagga (för små barn)
lungänlu´ngänlugn, rofylld (lungän dä!)
lurgöttlúrgöttriktigt gott
lurkalúrkamössa
lutinlútinlysten på, kåt
lystinlýstinlysten
låalå´a, lå´on, lå´ôrlåda, lådorna, lådor
lådijenlå´dijenvåren
långasänlå´ngasänlängesedan
långlilå´ngliensamt
långrandutlå´ngrandututtråkande, långdraget
lår, låran, lårarlå´r, lå´ran, lå´rârlåda, lådorna, lådor (större modell)
lälllä´llmå du tro!
lämmenlä´mmenlämna
länlä´n (fâr lä´nt!)mjuk, försiktig (var försiktig!)
länjilä´njilänge
län på!lä´n på…!lyft på…. !
lässinlä´ssinutläst, låst
lätt jänlä´tt jä´nstäng (dörr)
lätulä´tuljud
löft goalô´ft goaluktar gott, doftar gott
löftälô´ftäluktar
lögalö´ga, lö´g säbada, tvätta sig
lögdanlö´gdanlördagen
lömskonlö´mskonljumsken
lönnalö´nnahävstång
löppen mjölklö´ppen mjôlksur mjölk
lötalö´tabetesmark, omgivning
löttjilô´ttjilocket
löva, lövälô´va, lô´välova, lovar
   
   
MUttalSvenska
macku, mackutmácku, máckutfullt i mask, insekter
mafflumâfflusenfärdig
mallamállagrötkräkla av trä
malltuppamálltuppamalligt fruntimmer
maramârasto, honhäst
markvalumâ´rkvâlumärkvärdig, högfärdig
marumâruotrevlig dröm
masamásaelda på
matnma´tnmaten
mejjaméjjamidja
millamillamellan
milladaganmílladaganmellandagarna
minattamínnattamidnatt
mindärmi´ndärmindre
minkami´nkaminska
minsami´nsaminnas
missumíssuvassle, som kokas till mesost
missufingrami´ssufingrarädd för hett
mjälämjä´lämjärde, fiskeredskap
mjöltjamjô´ltjamjölken
moddimóddidin mor
mojinmo´jinmogen
molämo´lägör alltid ont
morbrostrumórbrostrumorbrors hustru
mossimóssihennes/hans mor
mossinadömmäsmóssinadômmäsderas mor
mulinlinmulen, nedstämd
mullumu´llujordig (smutsig av jord)
mullögämúllögälångpanna
munk dämúnk däflytta dej
munvärmúnvärpratsam
myggutmýggutmycket mygg
mykmýkmjuk
mykröbullämy´krôbullämjukt rågbröd
myttjimýttjimycket
måckelmå´ckelmånga
må hämå´ hä´ ?är det sant?
må säjamå´ sä´jakan det vara så att…..
mäfarinmä´fârinmedfaren, sliten, härjad
mägmä´gmig, mej
människamä´nniskakvinna, hustru, människa
mässmörnmä´ssmôrnmidsommaren
mävärmä´vä´rmedvind
mögglumô´gglumöglig
mökamô´kamocka, skotta
möljamô´ljafläsk, vatten och bröd
mölumamö´lummahumla
mönamô´nahjälpa
mönantmô´nanthjälpte inte
mön int nåmô´n int nåhjälper inte
mönämô´nähjälper
möramö´ramyra
mörn sä, ny mörnamô´rn sä, ny mô´rnavakna, nyvaken
möro, mörnmô´ro, mô´rnmorgon, morgonen
mörostöndmô´rostôndmorgonstund
mörtmôrtmörkt
mörtjämô´rtjäkisar med ögonen
möröstmô´rôsti morse
mösämô´sämossa
   
   
NUttalSvenska
nakufisnâkufisnaken
napp ti onápp tí ota i henne
narvannâ´rvannerverna
neratänératänedantill
neravene´ravenedanför
nolavärlavärnordanvind
nybörnkany´bôrnkanykalvad
nymörnanýmôrnanyvaken
nyst knotanýst kno´taslå en volt
nyttjilnýttjil  (t hörs inte, tje-ljud)nyckel
nyttunýttuliten och vacker
nå (int nå)något
nå på gåsanå på gå´sasmörgåspålägg
når?nå´r?när?
nåränå´ränågra
nårömnå´rômnågon, om kvinna
nåssånärnå´sså´närnågorlunda
näbbunä´bbustöddig, förnäm, tvär
nässtutjennä´sstutjennäsduken
nöltänô´lganska mycket
nönnônnågon
nön annôn a´nnågon annan
nön ananôn a´naexv. nån annan gång
nöpplanôpplaplocka nervöst (försiktigt)
nörandanô´randatragiskt
nösstansnô´sstansnågonstans
   
   
OUttalSvenska
obonäo´bonäflygfä
ocknuócknuokänd
ofaluo´fâluofärdig, halt
ofanslio´fansliduktigt, stöddigt
ofario´fârioförstört
ogrelio´grelitrassligt, exv. garn
ogörlio´görli, -ngår inte, omöjlig
ol, olä, olarl, o´lä, o´lârord, ordet, ord
oländuto´ländutsvårframkomligt
omensto´ménstmåste, vill gärna (envist)
omåttlio´måttliganska mycket
ont ätterónt ättärsmått om
onås väro´nås värfanns inget att få, onödigt
onåuo´nåualdrig bra
orimlio´rimliväldigt, orimligt
orömlio´rômliväldigt, orimligt
oskaplio´skapliväldigt, orimligt
oteringo´téringbråkig unge
otjynnuo´tjynnulite lömsk, busig
otöluo´tôluotålig, rastlös
ovölio´vôliväldigt mycket
   
   
PUttalSvenska
pallnpâ´llnpallen
pappapáppaamma, få bröstet
pappänpáppänkvinnobröstet
partpârttakspån
petupe´tuöverdrivet noggrann
pichenpíchennaggen (vid brödbak)
pickupíckuhopkok, fläsk o rotfrukter
pilskpílskkåt
pirkonpírkon –afåren, fåret
pirrapírrafår, fåret
plituplítuplitig, finnig
plogilaplo´gilasädesärla
plojänplójänplogen
pluttplúttstött, ledsen, tjurig
plästraplä´stra, plästru, -utkurera, fumlig, ovant
potnpo´tnliten getabock
pufflupúffluopraktisk, valhänt
punjänpúnjänpungen
pustupústuandfådd
på backenpå báckenpå marken
på fisns mösäpå fi´sns mô´sänätt och jämt, nästan
på ims visanpå íms vísanhur som helst
på lötapå lö´tapå drift, ute någonstans
pä´brukar vara, är ofta…
pälupä´lunogräknad med mat
pänninganpä´nninganpengarna
pölkapô´lkafingra ihärdigt med något
pörkapô´rkaskräp under granar
pösäpô´säpåse
pötapô´tapåta i jord
   
   
QUttalSvenska
   
   
RUttalSvenska
rammälrámmeloljud, dåliga grejer
raschirâ´schiskräp, trasiga grejer
ra vägra väghelt enkelt, bestämt
renspäntarénspä´ntaavskalat, utan krusiduller
ressaréssaklättra, bråka
ridjerarídjera, ev rijj-bråka, vara i farten
risgrynsduppurísgrynsdúppurisgrynsgröt ev. med fläsk
rispittri´spittårsgammal getabock
ristrístredskap före plöjning
roa, roörróa, róôrrovirke till höhässja
rohopróhopuppställning på åkern med ro, se krakhop
roliliroligt
rombotupparå´mbotuppablåklint
ronanro´nankorsryggen
rucklarúcklakrångla
rulbånkru´lbånknågot(-n) som låter illa
rulälä, ruluorolig i magen , låter i magen
rumparúmpasvans
rumpilörrúmpilôrgrodyngel
runuru´nukärlekskrank, kåt
ryjjenrýjjenryggen
rytji inrýtji ínrykt in, rökt in
rålösrå´lösutan råd, vet inte
rålösarå´lösaolycka, elände
råmarå´maljud från ko
råmarå´magråta
rånkurå´nkuglapp, t.ex. en stol
rånt för ärå´nt fô´r ärår inte för det
rängenrä´ngenregn
rännskettarä´nnskettadiarré
räpponrä´pponkorna
rässöm ärä´ssôm ä´plötsligt
rättfössrä´ttfôssriktig
rävenrä´venenhjulig kärra, ”pinnkärra”
rögrô´gråg
röggålrô´ggålgärdesgård, inhägnad
rögskylrô´gskylsammanställning av rågkärvar
rögstretnrô´gstrétnkornknarren
röktarôkta (kort ô)hugga sly
rölu, rölutrö´lu, rö´lutrörig, rörigt, ostädat
römmilrô´mmilskräp, dåliga grejer
römsterarô´msteraröra till
röstu, -ärô´stu, -ärostig, rostar
röstärô´stägavelspets
rötjärö´tjäröker
röttjänrô´ttjenrocken
   
   
SUttalSvenska
sam tåckäsam tå´ckäsamma sak, ingen idé att…
sartjensâ´rtjensärken, nattskjortan
schasuscha´suutarbetad , trött
schimpschímpförkläde av skinn
schyuschýuombytlig
schössschô´ssdet var värst
senfalusénfâlusenfärdig
seratnserátnför syns skull
sia, sionsía, síonsida, sidan, sidorna
sinktjisi´nktjiblött, sankt
sinnusínnuarg
sint du?sínt duser du inte?
sittsítthennes, hans
sittsíttsett
sitt!sítt!sitt!
sjöl ev. skölsjö´lgrop, dal ev. vattenfylld, bäckravin, ravin
sjölvsjô´lvsjälv
sjölvänsjô´lvänlätt svordom, va i sjölvade!
skaföttässka´fôttäsen person ligger med huvudet i den andres fotände i sängen
skaliskâ´linoga, oersättligt
skalinskâ´linför fin att användas till vardags
skalmarskâ´lmârskalmar (på glasögon, på kärra)
skamfilaska´mfilanött, sliten
skamliska´mliskamligt
skampärskámpärsnäll, trevlig
skannskánnsken (solen)
skattuskâttuskata
skatäskâ´täträdtopp
skaviskâ´viskavt, urskavt
skena säskéna säskära sig på en lie
skettaskéttadiarré
skettrostskéttrostbjörktrast
skittiski´ttihaft avföring, bajsat
skojenskójenskogen
skolnsko´lnskolan
skrapskrâ´pskräp
skrapuskrâ´puskäll, skrapa, skräpig
skri åvskri´ åvavtar
skroskrótunn nyis
skroderaskroderaskryta
skromtskro´mtödsligt, ensamt, kusligt, spökligt
skrämaskrä´maskrämd, skrämmas
skräppjällskrä´ppjä´llsexmisstag
skrätjaskrä´tjaskräna, föra oväsen
skrömtskrö´mtockult
skröpskrô´pväldigt
skröpaskrö´pahände ngt oförklarligt
skrövlaskrô´vla -uskröt, – skrytsam
skrövluskrô´vluojämn
skulnskúln, hö´skúlnskullen, vindsrum för hö
skvaltaskvâ´ltalitet vattendrivet hjul
skvaluhinkskvâ´luhinkslaskhink för matrester till grisen
skyla böttnský´la bôttntäckte knappt botten
skyspörskýspôr, skíspôrskidspår
skyuskýuoberäknelig, ojämn i humöret
skyörskýôr, skìôrskidor
skåckskå´ckhop
skåntjänskå´ntjänbenet
skäskä´skall
skägguskä´gguorakad
skäntskä´ntskall inte
sköckskôckskock, hel hop
skömmarhasnskô´mmarhâsnskomakarens hals, i betydelsen något lång och smalt, magert
skömmarnskô´mmarnskomakaren
sköspoläskô´spoläskyttel, även om kvick person
skövvelskô´vvelskovel
slamsaslámsadåligt fruntimmer, matrest
slapraslâ´praspilla
slarvaslâ´rvatrasa
slarvdasslarvdasoordnad person, oansvarig
slarvuslâ´rvutrasig, slarvig
slasdasslasdasoordnad person
slashasslashasoordnad person
slepusléputimmerkälke
sletjaslétjamjöl- och saltblandning att locka kor med
sletjtaskaslétjtaskaväska för sletjan
slimskläddslímskläddklädd i köpta kläder
slogenslógänslåtterängen
slogäslógäslåtter
slut i valaslút i vâ´laaldrig i livet
slygsly´gslö, t.ex. kniv
slygögdsly´gögdser dåligt
slögslö´gförståndig, smart
slörpa i säslô´rpa i säsög i sig (om mat)
smesmésmed
smejasméjasmedja
smetusmétusmetig
smudrusmúdrulortig
smulusmúlu, e smulusmula, lite
smylusmýluvill inte visa
småfalusmå´falublir ingenting gjort
smölu, smölutsmôlu, smôlutskräpig, skräpigt (smuligt)
snarstutjinsnárstútjinsnarstucken
snesnésned, drucken
snessnésträstör att fästa kärvar på
sno säsnó säskynda sig
snousnóukvick
snögutsnö´gutsnöigt, mycket snö
snögäsnö´gäsnöar
snö huvvusnö´huvvubarhuvad
snörpasnö´rpadra ihop munnen
snörusnô´rusnorig, förkyld
snövelfotasnôvelfotalätt för att snubbla
snövlasnô´vlasnubbla
snö, snöttsnö´bar, för lite t.ex. kläder o mat
solaso´lasolen
spaspa´spad, köttspad
spaan, spaarspáan, spáârspaden, spadar
spartjenspâ´rtjensparken
spillkumspíllkúmliten karott
spirkspi´rksatan, djävulen
späntaspä´ntafinklyva ved
späntutspä´ntutdet tar emot, drygt
spör urspô´rúrspårar ur, fungerar inte
stastágräns, ställe
stabbrakustâ´bbrâkunågot har gått galet
stabbustâ´bbustadig, tjock, ex.vis om gröt
stagustâ´guträbytta
stajjenstâ´jjenen viss mäng, beting
stakustákuovänlig, motvillig
stalöppinsta´löppinbetäckt, om ko
stampastámpapotatismos
standsängstándsängfastmonterad säng
stann tästánn tä´stanna, stanna till
starrtstâ´rrtstarkt
starrt sästâ´rrtsäfår i vrångstrupen
starrustâ´rruenvis
staustâ´ustadig, kraftig exv. om person
stesäste´säsommarbostaden i uthuset
stickjälstíckjälstickning, handarbete
stijenstíjenstigen
stillastíllautfordra
stinkstínkbörjar regna, stank, började regna
stinnstínnmer än mätt
storbesvärastórbesväranyfiken
stras förestrâ´s förestrax före (tid)
stretastre´tabromsa
striu, stri, strittstríu, strí, strittstridig, ivrig, hastigt
stuggustúggustuga, hus
stulpistu´lpistjälpt, ramlat
stupp, stuppustúpp, stúppukork, tvärt humör
stuppen urstúppen urväldigt illa, besvärligt
stupp tistúpp tístoppa i
sturgravstúrgravutrymme framför bakugnen
stuttstúttkört stopp
stuttjinstúttjinstucken, förolämpad
stuttustúttukantigt sätt, ojämn
styttjasty´ttjastycken (fler styttja-flera stycken, många)
styttjisty´ttjiåkermark (avgränsad mark)
styvsty´volydig
stållastå´llatoka, om fruntimmer
stållerstå´llertok, bägge könen
stållustå´llutokig
stäckustä´ckukort i ton, tjurig, efterbliven, kort i längden
ställt mästä´llt mäordnat med
ställustä´lluomsorgsfull, vill mer än väl
stävastä´valiten hink
stöbbästô´bbästubbe
stöndstô´nd (e lita stônd)stund
störstö´r, (rôggålsstör)käpp (del av gärdsgård)
störma, störmustô´rma stôrmuropa, vara högljudd
störm tokustô´rm to´kuväldigt tokig
stöttingstö´ttingsparkstötting
suggelsúggelmat, kött, fläsk (inte potatis)
suggelstörsúggelstörgevär
sulldassu´lldaslortaktig person
sullguckusúllgúckunågon som spiller
sullinsúllinsvullen
sulltinsúlltinsvulten, hungrig
sullusúllulortig, lortaktig
sullutsúllutlortigt, sulligt
supmatsúpmatsoppa
suvisúvisåvitt
svasváblött markområde
svalnsválnutrymme framför kallkällaren
svensvénkalt markområde i byn
sveutsvéutknottigt
svickusvíckuliten dalgång, hål för lufttillförsel i träbyttan
svimna åvsvimna åvsvimmade
sviusvíuotålig
sviutsvíutotåligt
svullinsvúllinsvälld
sysslasýsslasköta gamla, ex. föräldrar
sytasy´tavyssja barn
sytnsy´tndräktig, gravid
sånkaså´nkaskrapa ihop, t.ex. bär
sånäsån´äså här
såsparvså´sparvgöktyta
såsäså´säslöar, drar benen efter sig
såttså´ttsatt (av sitta)
sä, säasä´, sä´asäd, säden
sägsä´gsej, sig
sälvärsä´lvärsilver
sästyttjisä´styttjiåker för produktion av säd
säta, sät intsä´ta, sä´t inttycka, tycker inte
söansô´ankreaturen
söffasô´ffasoffa
söfflötjisô´fflô´ttjisofflocket
sö hä sösô hä´ sô”å där med jämt” (eftertryck)
sömsô´msom
sömasö´masy
sömlisô´mlinågra
sömmän tåsô´mmän tå´somna
sömstanssô´mstansnågonstans
sönkullasô´nkullasonhustru
sönnavärsô´nnavärsydlig vind
söpasö´pasopa
söppnonsö´ppnonsoporna
söransö´ransmåbarnen
sörplåasô´rplåafoderlåda för boskap
söräsö´rä ´litet barn, lite även om mat
sövasô´vasova
sövelsô´veltilltugg exv. kött
   
   
TUttalSvenska
taendetâ´endefram i långa språng
tafflutáffluopraktisk, valhänt, simpelt
taji däjatâ´ji däjatagit undan
taji tå, ta tåtâ´ji tå´, ta tåtagit av, ta av
tajintâ´jintagen
taljuljuom svårtuggad mat
taluta´lutalar mycket
tandgåltandgåltandgarnityret
tanutâ´nutanig, mager
tapp áantapp àantappa andan, svårt att andas
tarvhöltâ´rvhôlpersonifiering av tarvu
tarvutâ´rvuvill gärna ha mer (mat, pengar)
tavvlutâ´vvlu (ev. tâfflu)småfärdig
tegategatigit, varit tyst
titi´uti, i ( hä ä ti låa)
timlingentímlingentummen
tintati´ntaliten fotogenlampa
tjargä, -utjâ´rgä, -utjatar, tuggar, dryg
tjegtje´gskogsäga, teg
tjegubbartje´gubbarmaskrosor
tjejentje´jenskogsägan
tjelutjélukelig
tjortiltjórtilkjol
tjyllsut (ev kj-)tjy´llsuttrassligt
tjyrpatjýrpasörpa, dra ihop
tjålutjå´lutjatig, besvärlig
tjälltatjä´lltatjata
tjälskötttjä´lskôtttjälskada
tjältuppatjä´ltuppamosippa
tjämsatjä´msaett fång hö
tjörutjö´rutjära, trätjära
tjörusmetatjö´rusmetapensla på tjära, tjärad
tog snoktog snokslut, fanns inget
tokuto´kugalen, väldigt rolig
tonatónafjolla
traasttrâ´stsnart
tranutrâ´nutrana
tranustölpätrânustôljärnstolpe i öppna spisen
trillvaltríllvâlsnurrande föremål
truttutrúttutrulig, ledsen
tråttrå´ttill, till maten
tröatrô´atrampa
trökutrô´kutråkig
trössgåltrô´ssgåltröskel
tufflutúffluopraktisk, kravel
tultutúltusmåbarns gång
tummatúmmarulla runt, om häst
tunglätúnglämånen
tuppfjättuppfjätlite grann, en aning
tuppskinntuppskinngåshud av t.ex. rysning, kyla
tusatúsaomlindning av sår
tuttutúttudocka
tvart ömtvâ´rt ô´mtvärt om
tvassfösstvâ´ssfôsspå tvären
tvi valitví vâliusch då
tysskorty´sskorfinskor, gåbortskor
tåckatå´ckasådan, feminin
tåckenentå´ckenénsådan, maskulin
tåckätå´ckäsådant
tåckänätå´ckänäsådana
tåjitå´jitåget
tånontå´nontårna
tåätå´äavtaget
täj!tä´j!nämen!
täresstäréssklar, färdig, tillreds
tätjitä´tjitäcke
tävutä´vubusig, oredig
tökutô´kubesvärlig
tölmotô´lmotålamod
tölutô´lutålig
tömtatô´mtagården, tomten
tönnttô´nnttunt
töppentô´ppentoppen
törviltô´rvilsnyting, örfil
töttultô´ttulgräs i naturen
tövlatôvla, -u, -utkrångla, vara ovan, taffligt
   
   
UUttalSvenska
umbreau´mbreatrasmatta av vita linnetrasor som lades på halmmadrassen, så att man inte stack sig av halmen
umbräúmbräfin textil på kudden
undrömu´ndrômfundersam
ungsduppaúngsduppakok gjort i ugnen
unnaúnnaundan
urbotaurbótaförskräcklig, svårt
ursnasu´rsnasrå, otrevlig
ursäktaursäkta, hä va ursäktabesvärligt, envist, ettrigt (en person, barn, kan vara ursäkta – envis, bråkig, ger sig inte)
urvillingúrvíllingoregerligt barn, busig
urvärúrväroväder, yrväder
uslasu´slâsjäklas, krånglar
ustústost
utamäu´tamäpå sidan om
utatäu´tatäutantill
utaveu´taveute vid
utfarinútfârintrött, slut
uttöverùttövernerför
   
   
VUttalSvenska
vaffölaváffôllavadå, vilket då
vafförvâ´fförvarför
va hitt du föllavâ hítt du fô´llavad heter du
va hittä föllavâ hi´ttä fô´llavad heter det
valavâ´lavärlden
valbemässaválbemässavalborgsmässa, vårbrasa
vandanvâ´ndanvardagen
vandaskläarvâ´ndaskläârvardagskläder
vander danvânder dannär som helst, endera dagen
vander slaivâ´nder sla´ivardera sorten
vannalivâ´nnâliveligt, inget duger
varivâ´rivarit
varkvâ´rkvärk
varrvâ´rrvärre
vartjävâ´rtjävärker
vaskanatrevâskanantrélindrig svordom
vattjinvâ´ttjinvaken
vattnvâ´ttnvatten
va äschi ävâ´äschiäär det inte så, så är det
veboavéboavedboden
vellrävéllrävedboden
veluluvelig
velårvélårvedlåda
vennavénnavissna, vissnat (t.ex.en växt)
ve sia ömve sía ômvid sidan om
vestöjave´stöjavedtrave
vetchav´etcha”eller hur?”
vibolavíbolasällan hemma, på vift, berest
vickuvíckuvecka, 7 dagar
vickuvíckuostadig
vidlyftivi´dlyfti ,-nkomplicerat, -ad
viinvíinefterbörden
villfari, -nvíllfâri, -nljugit, lurad
vinvi´nvinden, blåsten, övervåningen
vingluvíngluvinglig, yr
virruvírruvirrig, yr
vittavi´ttastjälpa, stjälpte
vrångstakevrå´ngstakevrång människa
vurtivúrtiblivit
vånda väggavå´nda vä´ggaomöjlig, omöjligt
våndsfalörvå´ndsfâlôrvådliga tag, hyss
våranvå´rânvår, våran
väjjenvä´jjenvägen
vällmålavä´llmålahögljudd i talet
välltvä´llthörs vida omkring
vällutv´ällutväldigt, mycket
välvolinvä´lvolinfet och präktig
vär, värävä´r, vä´räväder, vädret
värbackolarvä´rbackólârblåsväder
värbittinvä´rbittintorr, narig i huden av vinden
värstinnvä´rstinngasig i magen
väsnasvä´snâsbullra, rumstera om
vässlasvä´sslâsvänta otåligt
vöhlvô´hlskall väl….?
vöhltavô´hltablev tvungen att…
   
   
WUttalSvenska
   
   
XUttalSvenska
   
   
YUttalSvenska
yrmarkty´rmârktkänd, ökänd
yrskallaýrskâllayr i huvudet
   
   
ZUttalSvenska
   
   
ÅUttalSvenska
åcka fahlå´cka fâ´hlvilket sätt
åcken håg dä/an/o?å´cken hå´g dä?vems är du?..han?…hon?
åckä värå´ckä vä´rvilket väder!
åglöså´glösinte oroad
ågömå´gômängslig
åkläå´kläåkkläde, täcke vid exv. slädfärd
ållärå´llärålder
åvå´vav
åvassliå´vâssliväldigt
åvassplaggå´vâssplaggstyggt eller besvärligt plagg eller ting, sak?
åvens tvartåvens tvâ´rtpå tok
åvältå´vältavigt, obekvämt
   
   
ÄUttalSvenska
ä bär urä bär u´rdet var det värsta!
ä ljummä allt reaä júmmä allt re´adet värmer redan
äll huräll hureller hur ?
ämbarä´mbarhink
ämlinä´mlin , e´mlinklen, klent byggd kropp
ämsveä´msveträ ämnat till något, exv. yxskaft
änd staä´nd stádet bär dit det bär, vrång
änd ätterä´nd ä´tterlängs med
ängenalt: änj.. ägn.. ä´ngen ängen åt sälånar eller har något eller någons barn så länge att det blir som ens eget
änt hä, äntää´nt hä, ä´ntäär det inte
ärnaä´rnaämnat, tänkt att….
äschinä´schinkär, efterhängsen
ätteråtä´tteråtefteråt
ättiä´ttiätit
ä vandan i möroä vâ´ndan i mô´rodet är vardag i morgon
ä va tä ta i´ä va tä ta i´det var väl en överdrift, värst vad du är stark
ä va tä ta´iä va tä ta´idet var något att ta i
   
   
ÖUttalSvenska
ögonö´gon, ö´gôrögonen, ögon (obest. o plur.)
ömômm (obs ô)om, ta om
ömö´m (långt ö), (obs ö)öm, lite ont
öms visanô´ms vi´sanömsom si och ömsom så
öpphuppaô´pphuppauppspelt, full i rackartyg
öpptakrokô´pptakrokkrok för insamling av säd
örmô´rmorm
örmilaô´rmilaödla
öskaö´skaödsla, slösa
öspaô´spaölsoppa
össô´ssoss
ötjaö´tjaeka, ekan
övatäô´vatäovantill
övaänö´vaä´növre änden
övaäsô´vaäsdär uppe